För 20 år sedan valde över 50 procent av alla svenskar att ta ut sin semester i juli. I dag är siffran cirka 45 procent. I stället väljer allt fler att sprida ut sina semesterdagar på året, visar statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. 

Störst är ökningen i augusti, där semesteruttaget nästan fördubblats sedan 1990.

Men även i januari och februari har uttaget stadigt ökat under perioden.

– Industrisemestrarna avtar mer och mer och företagen håller i gång året runt, vilket har lett till en större press på folk att arbeta även under sommarmånaderna. Samtidigt har fler råd att resa söderut än tidigare vilket har gjort att allt fler tar ut semester på andra delar av året, säger Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet.

Enligt Gunnar Aronsson har arbetstempot generellt sett ökat de senaste åren och ständig uppkoppling har också medfört att vi tar med oss arbete på vår lediga tid.

Men om spridd eller sammanhängande semester är att föredra finns det ingen säker forskning kring.

– Man måste känna efter själv. Men det finns ju en sorts beprövad erfarenhet som säger att man ska ha tre veckor på sommaren för att kunna varva ner. Den är inte så väl underbyggd, men ur hälsosynpunkt tror jag det ligger något i det där, säger han.

Enligt Charlotte Hallencreutz, informatör på Ving, är bokningsläget fortfarande som störst under skolloven, men det har också skett en förändring.

– Det vi har konstaterat är att lite fler reser senare på året, men då är det de resenärer som har möjlighet att vara lediga, säger hon.

”Oj, vad tråkiga vi är som stannar i Sverige”

Allt fler utlandsresor bokas på höstlovet, trots att priserna går upp under den veckan. Men allra vanligast är det att resa i Sverige. Höstlovet är en populär restid. Resebyrån Ticket har fått 20 procent fler bokningar till samtliga destinationer i år jämfört med förra höstlovet. 

På lov går priserna på resor upp. En vecka på Gran Canaria för två vuxna och två barn i åldrarna två–elva år är svårt att få för under 30 000 kronor. Till det kommer pengar för mat och nöjen. 

– Alla har inte råd att åka utomlands, även om kronan är stark. Sedan hushåller folk också med sina semesterdagar, och sparar kanske till jul och nyår då man får mycket ledighet i år, säger Hans Remvig, analytiker på Resurs. 

Christoffer Wilund Lundström från Stockholm känner igen sig i båda delarna. På höstlovet ska han och familjen åka till Skåne för att hälsa på vänner under höstlovet. Men det är svårt att få de fem veckorna semester att räcka hela året, och det finns en gräns för hur många resor man har råd med.

– Det är så fjantigt, men när man hör vad andra familjer gör tänker man: oj, vad tråkiga vi är som stannar i Sverige.