GENOMGÅNG. Trots regeringens löfte om sänkt skatt med en tusenlapp varje månad riskerar låginkomsttagarna att gå back när notan för regeringens sparpaket är betald. Det visar en granskning av den ekonomiska politiken som Metro genomfört i samarbete med samhällsmagasinet Tromb.

I går kunde Metro berätta att den största delen av regeringens jobbavdrag går till den rikaste tredjedelen av befolkningen.

Också övriga skattesänkningar, på omkring 8 miljarder kronor, gynnar i första hand höginkomsttagarna.

Två tredjedelar av sänkningen av fastighetsskatten går till höginkomsttagarna.
Medelinkomsttagarna får nöja sig med en fjärdedel och låginkomsttagarna med en tiondel.
Det visar en genomgång av SCB:s statistik över inkomster, skatter, förmögenheter och boendeformer i olika grupper:

• Höginkomsttagarna
Tillsammans med sänkningen av förmögenhetsskatten och den planerade skattesubventionen av hushållstjänster får höginkomsttagarna skattesänkningar på lite drygt 29 miljarder kronor i ett första steg.

• Medelinkomsttagarna
Medelinkomsttagarnas andel blir 14,6 miljarder kronor.

• Låginkomsttagarna
Låginkomsttagarna sänker sin skatt med omkring 4 miljarder kronor. Men tar man hänsyn till regeringens nedskärningar visar det sig att den tredjedel av befolkningen som har de lägsta inkomsterna riskerar att få hela sin andel av skattesänkningarna uppäten av sparpaketen.
Så här långt har regeringen beslutat om sparpaket som kommer att kosta skattebetalarna 19–24 miljarder kronor, beroende på hur man räknar. Riksdagens utredningstjänst har gjort en kalkyl på en del av förändringarna, som sammanlagt resulterar i ett minus i kassan för medborgarna på 13– 14 miljarder kronor.

Enligt den beräkningen kommer höginkomsttagarna att betala mest för besparingspaketen i kronor och ören men bara 21 procent av de pengar som man tjänar in på skattesänkningarna.
Medelinkomsttagarna tappar 27 procent och låginkomsttagarna tappar hälften av sina skattesänkningar (50 procent).
I den kalkylen saknas dock flera viktiga besparingsåtgärder som i första hand kommer att drabba låginkomsttagare och medelinkomsttagare.
Exempelvis har man inte räknat in regeringens besparing på 900 miljoner kronor genom den indragna möjligheten att få arbetslöshetsersättning grundad på studier, något som i första hand drabbar unga och låginkomsttagare.