– Man behöver mer pengar från näringslivet och privata aktörer, islamisk finansiering, mikroutbetalningar som avgifter på flygresor samt lån från Världsbanken och försäkringssystem. Vi har diskuterat väldigt många olika delar, säger Wallström till TT från Förenade arabemiraten, där rapporten lades fram.

På tolv år har kostnaderna för att möta världens humanitära behov ökat från 3 till cirka 20 miljarder dollar. Men i fjol fick FN bara in hälften av behovet i de humanitära appellerna, påpekar Wallström.

Behövande människor

Därför tillsatte FN-chefen Ban Ki-Moon i början av 2015 en högnivåpanel på nio personer – varav Wallström är en – som nu har föreslagit åtgärder som ska diskuteras vid FN-toppmötet i Istanbul i maj.

Några av förslagen är att satsa mer på konfliktförebyggande åtgärder för att slå mot grundorsakerna, att pengarna mer än i dag ska gå till behövande människor och mindre till länder, att ge mer till lokala organisationer samt att mottagarna av bistånd kan gå samman i samarbetsorganisationer.

"Mer öppna"

En annan del är att samarbetet mellan givare, som till exempel regeringar, och humanitära aktörer ska bli mer effektivt genom ökad öppenhet, mer av flerårigt bistånd samt gemensamma redovisningsmetoder.

– Om vi ska få fler länder och andra aktörer att ge mer pengar till humanitärt stöd, då måste de kunna begära att de som tar emot också är mer öppna med hur man använder pengarna, säger Wallström.

Dessutom vill panelen ha mer av religiöst baserat bistånd, som kan trummas fram ur olika trossamfund. Där pekar Wallström på att flera muslimska länder har ökat sina biståndsbudgetar.

– Här finns det en jättestor potential.