Få politiker vet lika väl som Mona Sahlin vad ett mediedrev kan innebära. Med sin omedelbara avgång försökte hon föregripa jakten – och mycket pekar på att hon lyckats, säger en medieprofessor.

– Hela poängen med drevjournalistiken är ju att bytet ska fällas. Nu avgick hon, det finns inte längre någon tolvtaggare att fälla, då dör ju drevet av sig självt, säger Gunilla Jarlbro, som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet och bland annat forskat om tidigare drev mot Mona Sahlin.

Hyllas istället

Att beslutet fattades så snabbt har att göra med de erfarenheter hon sedan tidigare bär med sig, säger Jarlbro.

– Hon har ju faktiskt varit utsatt för ett av de mest omfattande dreven i Sverige i modern tid. Det är en erfarenhet man inte skakar av sig så lätt, och den känslan ville hon nog inte ha tillbaka, säger hon och syftar på Toblerone-affären.

Samtidigt kommer signaler om att mediedramaturgin är på väg att vända. Flera ledarsidor lyfter på fredagen hennes insatser som samordnare mot extremism.

Det är ett mönster som går igen, enligt Gunilla Jarlbro.

– I vår granskning av när Mona Sahlin avgick som partiledare efter valnederlaget 2010 såg vi liknande tendenser. Efter att ha varit utsatt för närmast en hatkampanj gjorde hon nu plötsligt enligt medierna rätt, och hon beskrevs bland annat ha "intuitiv intelligens" och en "osviklig politisk kompass", säger Gunilla Jarlbro.

Mist sin makt

Förklaringen är – då som nu – att Mona Sahlin mist sin maktposition.

– Hotet är avvärjt, hon är väck från den offentliga scenen – då går det bra att bjuda på, säger Gunilla Jarlbro.

Såvida inte nytt stoff avslöjas lär medierapporteringen kring Sahlins affärer avta, bedömer hon. Och för Mona Sahlin behöver det inte vara kört.

– I de politiska skandaler som är studerade har många kommit tillbaka i en annan skepnad. Det beror både på det allmänna politiska läget och på vilket stöd inifrån partiet personen i fråga har, säger Gunilla Jarlbro.