"Det lär bli en röra och ett blodbad, om så sker."

Dale Kuehne, professor i statsvetenskap vid Saint Anselm College i New Hampshire, om utsikterna för ett så kallat öppet partikonvent på den republikanska sidan i sommar.

Fakta: Så gick det i tisdagens val

Under "lilla supertisdagen" hölls primärval i Florida, Ohio, Illinois, North Carolina och Missouri. Republikanerna höll dessutom nomineringsmöten i territoriet Nordmarianerna. Så här gick det:

Republikaner:

Donald Trump: Vann i Florida, Illinois, North Carolina och Nordmarianerna. Har nu 621 delegater och ett nationellt opinionsstöd på 36,0 procent.

Ted Cruz: Vann inte i någon delstat. Missouri var dock inte färdigräknat, där var det jämt mellan honom och Trump. Har nu 396 delegater och ett nationellt opinionsstöd på 21,8 procent.

John Kasich: Vann i Ohio, hans första och enda seger hittills. Har 138 delegater och ett nationellt opinionsstöd på 12 procent.

Demokrater:

Hillary Clinton: Vann i Florida, Ohio, Illinois och North Carolina. Har nu 1 561 delegater (inklusive oberoende så kallade superdelegater) och ett nationellt opinionsstöd på 51,0 procent.

Bernie Sanders: Vann inte i någon destat. Missouri var dock inte färdigräknat, där var det jämnt mellan honom och Clinton. Har nu 800 delegater och ett nationellt opinionsstöd på 39,6 procent.

För att bli Republikanernas presidentkandidat krävs stöd av 1 237 delegater, på den demokratiska sidan är den magiska siffran 2 282 delegater.

Källa: Real Clear Politics och USA Today

Fakta: Viktiga datum i USA

22 mars: primärval eller nomineringsmöten i bland annat Arizona och Utah.

19 april: primärval i New York.

26 april: primärval i fem delstater, bland annat Pennsylvania, Maryland och Connecticut.

3 maj: primärval i Indiana.

7 juni: primärval eller nomineringsmöten i sex delstater, bland dem folkrika Kalifornien och New Jersey.

14 juni: Primärvalsprocessens sista dag

18-21 juli: Republikanernas konvent i Cleveland i Ohio

25-28 juli: Demokraternas konvent i Philadelphia i Pennsylvania

8 november: Presidentval

Källor: New York Times, Real Clear Politics

Bakgrund: Så utses en presidentkandidat

Presidentkandidaterna i USA utses formellt vid Demokraternas och Republikanernas konvent i juli, men vilka de blir brukar stå klart långt tidigare i primärvalsprocessen. Republikanernas konvent är den 18-21 juli i Cleveland i Ohio. Demokraterna möts den 25-28 juli i Philadelphia i Pennsylvania.

Till konventen skickas några tusen delegater som utses vid de primärval och nomineringsmöten som hålls i respektive delstat från och med februari. Antalet delegater varierar med staternas folkmängd. De delstater som röstar tidigt väger tungt politiskt oavsett storlek eftersom vinnarna får så stor uppmärksamhet.

Nomineringsmöten kallas också nomineringsval eller provval (på engelska caucus). De anordnas av partierna och innebär att partifolk samlas lokalt och debatterar de olika presidentaspiranterna och genomför en form av votering. Primärval arrangeras av delstaterna och är mer som vanliga lokalval, fast oftast med lägre valdeltagande.

När det klarnat vilken respektive kandidat blir utser dessa sina vicepresidentkandidater.

Primärvalsprocessen brukar locka väljare med mer extrema åsikter än själva presidentvalet. Presidentvalet hålls alltid den andra tisdagen i november, i år den 8 november.

En desperat partiledning lär koncentrera resurserna till Ohioguvernören John Kasich.

– Det lär bli en röra och ett blodbad, om så sker, säger Dale Kuehne, professor i statsvetenskap vid Saint Anselm College i New Hampshire, till TT om utsikterna för ett så kallat öppet republikanskt partikonvent.

Republikanen Trump segrade i de viktiga primärvalen i Florida, Illinois och North Carolina och leder i rösträkningen i Missouri. Rivalen Kasich vann i Ohio och Floridasenatorn Marco Rubio kastade in handduken efter förlust i sin hemstat.

Hos Demokraterna ser Clinton ut att ha vunnit samtliga fem primärval.

Fokus på Kasich

Men det finns skäl för såväl Vermontsenatorn Bernie Sanders, Texassenatorn Ted Cruz och Kasich att fortsätta sina kampanjer: Sanders för att han pressar Hillary Clinton åt vänster och visar Washington att många väljare har en alternativ vision av ett framtida USA. Kasich och Cruz för att varje delegat de vinner bromsar Trumps jakt på den magiska siffran 1 237, som skulle ge honom partiets nominering vid konventet.

– Egentligen ser jag inte att någon kan stoppa "Trumptåget". Men etablissemanget kommer att sluta upp kring Kasich, partiledningen avskyr både Trump och Cruz och om de kan få till ett öppet konvent i sommar så kanske de kan föra fram Ohioguvernören, säger Kuehne.

Med öppet konvent menas ett möte där ingen av aspiranterna får över 50 procent av delegatsrösterna vid den första voteringen – och ingen presidentkandidat väljs. Delegaterna är bara bundna av primärvalsresultatet hemma vid den första omröstningen, fortsatta voteringar bäddar för uppgörelser och allianser bakom stängda dörrar.

Spår upplopp

John Kasich är den siste mittenpolitikern bland de republikanska aspiranterna. Segern i Ohio var hans första och han har i princip ingen möjlighet att ta hem de 1 237 delegaterna genom segrar i resterande primärval. Men desperationen hos partiledningen är stor, framhåller Ian Higham, doktorand vid statvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

Om partiet tar en "odemokratisk väg" och struntar i folkets stora stöd för Trump tror han att det kostar Republikanerna presidentvalet.

– Men det är en risk som eliten är villig att ta. Om Trump blir president kommer det att skada partiet för alltid, resonerar de.

Donald Trump själv avfärdar ett sådant scenario:

– Jag tror att det skulle bli upplopp, säger han till tv-kanalen CNN om tanken på att han inte skulle få nomineringen trots att han "representerar miljontals människor".

Politikerförakt

Den okonventionelle fastighetsmagnaten Trump har, liksom Bernie Sanders, ridit på den ilska och det politikerförakt som finns bland väljarna.

– De är inte arga människor, men de vill att landet ska styras ordentligt, sade han om sina anhängare och nämnde handel, gränsskydd och militären som exempel på sådana områden.

Både Trump och förra utrikesministern Clinton har börjat tala som om de var presidentkandidater, anser Dag Blanck, docent vid Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

– De försöker ena partiet bakom sig och de har börjat argumentera som om det vore det allmänna valet i november.

Budskapen är nästan motsatta. Clinton är försonlig i sin retorik, och har tagit ställning mot deportering av USA:s papperslösa.

– Trumps budskap bygger på främlingsfientlighet. Vi lär se hårda konflikter dem emellan, säger Ian Higham.