Fakta: Terrorattackerna i Bryssel

Vid åttatiden på tisdagsmorgonen exploderar en bomb vid incheckningsdiskarna i avgångsterminalen på Bryssels internationella flygplats Zaventem. Strax därefter skakar en andra explosion flygplatsen.

Strax efter nio sker en explosion på ett tåg vid tunnelbanestationen Maelbeek, som ligger alldeles intill EU-kommissionens högkvarter.

Minst 31 människor dödades och minst omkring 300 skadades i de båda attackerna, enligt myndigheterna.

Vid 16-tiden publiceras övervakningsbilder från flygplatsen, som visar tre misstänkta som går med resväskor på bagagevagnar.

Klockan 17.40 tar extremistgruppen Islamiska staten på sig dåden.

En av flygplatsbombarna har av myndigheterna identifierats som Ibrahim El Bakraoui. Den andra flygplatsbombaren har enligt obekräftade uppgifter i belgiska medier pekats ut som Najim Laachraoui.

Ibrahims bror, Khalid El Bakraoui, var enligt åklagarna den som sprängde sig på tunnelbanestationen. Han uppges ha kopplingar till Parisdåden i november då han ska ha hyrt en lägenhet under falskt namn som användes av terrorcellen bakom de attackerna.

Sex personer greps i flera polisinsatser i Bryssel. Tre av de misstänkta greps "utanför dörren till den federala åklagarens kontor", uppger talespersonen Eric Van der Sypt enligt nyhetsbyrån AFP.

Belgien sänkte under torsdagen hotnivån från fyra till tre. Beslutet fattades av det kriscenter som består av några av ministrarna och topptjänstemän inom polisen och rättsväsendet. Det är oklart vad beslutet innebär för det säkerhetsåtgärder som införts efter terrorattackerna i tisdags, skriver Reuters.

Samtidigt fortsätter Belgien sörja offren för attackerna i Bryssel, medan sjukhuspersonal kämpar med att rädda livet på de tiotals personer som vårdas med allvarliga skador. Totalt skadades omkring 300 personer och hittills har 31 bekräftats döda efter attackerna.

Hundratals samlades på torsdagen med ljus och blommor i en ceremoni vid flygplatsen Zaventem, och människor deltog i en tyst minut för tredje dagen i rad på flera platser i landet.

Intensiv jakt

Säkerhetsläget är på högsta nivå i Bryssel där polisen i en omfattande insats jagar minst en man misstänkt för inblandning i dåden. Det rör sig om den tredje, ännu oidentifierade, person som syns på övervakningsbilder från flygplatsen och som ska ha flytt platsen då hans sprängladdning inte detonerat.

Samtidigt jagas ytterligare en man för dådet vid tunnelbanestationen Maelbeek, uppger poliskällor för AFP. Han ska ha fångats på övervakningsfilm från stationen med en stor väska och i samtal med den självmordsbombare som myndigheterna identifierat som Khalid El Bakraoui. Uppgiften är dock ännu obekräftad.

Erbjöd sin avgång

Myndigheterna är pressade att leverera resultat efter att det framkommit att bombmännen varit kända av polisen sedan tidigare. Bröderna El Bakraoui stod även på USA:s terroristlista, uppger källor till Reuters. Dessutom har Turkiet uppgett att man tidigare utvisat Ibrahim El Bakraoui, som sprängde sig på flygplatsen, och samtidigt varnat Belgien för att han var en potentiell terrorist.

På torsdagen meddelade Belgiens inrikesminister att han och justitieministern erbjudit sig att avgå på grund av att "fel" begåtts i underrättelsearbetet. Men premiärminister Charles Michel övertalade dem att stanna kvar på sina poster och lovar att göra "absolut allt för att bringa klarhet om attackerna", rapporterar AFP.

Ny IS-strategi

Attackerna i Paris och Bryssel är ett tecken på en ny aggressiv strategi från den extrema jihadiströrelsen Islamiska staten, som tagit på sig dåden, varnar Europols chef Rob Wainwright. Han anser att det finns minst 5 000 radikaliserade personer som utgör ett mer allvarligt hot än man tidigare räknat med.

– Vi står inför ett mer farligt, ett mer akut säkerhetshot från den så kallade Islamiska staten. Den är ett hot inte bara mot Frankrike och Belgien utan mot ett flertal europeiska länder, sade Wainwright i en intervju med BBC-kanalen Radio 4, enligt The Guardian.

EU:s justitie- och inrikesministrar samlades senare under torsdagen i Bryssel för ett krismöte för att visa solidaritet med Belgien och utarbeta en plan för en gemensam kamp mot terrorn.