Fakta: Begreppet våldtäkt ska bort

Sexualbrottskommitténs ordförande, lagman Mari Heidenborg, har under det pågående regeringsuppdraget varit öppen med en rad av förslagen som formellt läggs fram i oktober.

Ett av dem är att begreppet våldtäkt ska bytas ut i lagtexten.

"Våldtäkt är ett begrepp som är missvisande eftersom det är ett fåtal fall där det faktiskt är frågan om fysiskt våld", sade Heidenborg i en TT-intervju tidigare i år.

Förslaget är att våldtäkt ersätts med flera olika grader av "sexuellt övergrepp".

När sexualbrottskommittén presenterar sina förslag på lagändringar i oktober kommer den färdiga utredningen att innehålla en flersidig invändning från en av kommitténs experter, Advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson.

– Samtyckesregleringen i kombination med införandet av ett oaktsamhetsbrott innebär två bevislättnader samtidigt för åklagaren. Det medför en ökad risk för att oskyldiga döms, säger han till TT.

Åklagarens börda lättar

I Sverige är det åklagaren som ska bevisa att ett brott har begåtts.

– Samtyckesregleringen ska inte innebära att man lägger bevisbördan på den tilltalade. Men det finns risk för att det trots allt blir en bevislättnad för åklagaren när den misstänkte ska förklara på vilket sätt han hade samtycke, säger Bengt Ivarsson.

Lagförslagen innehåller också en skrivning om oaktsamhet. Då behöver inte åklagaren bevisa uppsåt. En person ska kunna fällas för att hen borde ha förstått att det handlar om våldtäkt. Det gör att bevisbördan minskar ännu mer för åklagaren, anser Bengt Ivarsson.

Sexualbrottskommitténs ordförande Mari Heidenborg har tidigare förklarat det som att det ska räcka med att den åtalade inte tillräckligt har förvissat sig om och tagit reda på om det som sker verkligen är frivilligt.

Lagstifta om normer

Oaktsamhetsrekvisitet ensamt ser Bengt Ivarsson fördelar med.

– Det finns fall där man inte kunnat döma för våldtäkt för att man inte kunnat bevisa att den tilltalade haft uppsåt men där man i alla fall har kunnat konstatera att han varit grovt oaktsam, säger han.

Samtyckeslagstiftningen är Ivarsson emot. En anledning är att han ser en risk för ännu mer fokus på målsäganden som redan i dag måste svara på en mängd ingående frågor.

Flera jurister som är för en samtyckeslagstiftning anser att den visserligen inte leder till fler fällande domar men att poängen är att lagtexten ska göra klart vilka normer som gäller.

– Jag tycker att de nackdelar en sådan lagstiftning får inte väger upp fördelarna med det normativa budskapet, säger Bengt Ivarsson.