Fakta: Talibanrörelsen i Afghanistan

Den afghanska talibanrörelsen har sina rötter i kriget mot Sovjetunionen på 1980-talet. I september 1996 tog de makten över huvudstaden Kabul och avancerade sedan norrut. 1998–2001 styrde de över i stort sett hela Afghanistan, med brutala metoder utifrån deras extrema tolkning av islamisk lag, sharia.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 förklarade USA krig mot terrorn, vars fokus blev talibanerna i Afghanistan. Regimen föll snabbt samman, men har sedan dess lett ett väpnat uppror mot regeringen i Kabul.

Under det senaste året har talibanerna stärkt sitt inflytande och i september tog talibanerna under en kort period kontroll över staden Kunduz. Så sent som i april dödades 64 och skadades 350 människor i ett talibanattentat i Kabul, det blodigaste i huvudstaden på fem år.

Källa: Nationalencyklopedin och BBC.

Tre dagar efter attacken mot mulla Akthar Mansour bekräftade den militanta islamiströrelsen att dess ledare dödats. Samtidigt kom besked om vilka personer som tar över makten.

– Att de har kommit fram till ett beslut så snabbt tycker jag tyder på att talibanerna som ledning är relativt enade. Om målet med drönarattacken var att splittra talibanrörelsen så är jag osäker på om man lyckats, säger Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Anna-Karin Johansson, på telefon från Kabul.

Chef för shariadomstolar

Haibatullah Akhundzada, som var ställföreträdande ledare under mulla Mansour, valdes enhälligt och "alla medlemmar av rådet svor sin trohet till honom", säger talibanrörelsen i ett uttalande enligt nyhetsbyrån AFP.

Anna-Karin Johansson beskriver honom som en religiöst lärd person, som tidigare varit chef för talibanernas lokala domstolar runtom i Afghanistan, vars extrema tolkning av islamisk lag satte skräck i omvärlden.

– Han har haft rollen att utifrån sharialagen bedöma den religiösa rättvisan och är den som utifrån en religiös aspekt kan rättfärdiga de attacker och de strider som talibanerna genomför. Han har varit med väldigt länge och haft en väldigt viktig roll, i egenskap av den som utfärdar talibanernas fatwor (religiösa dekret).

Hårdför ställföreträdande

Ledaren för det fruktade Haqqani-nätverket, Sirajuddin Haqqani, valdes samtidigt till ny ställföreträdande ledare, tillsammans med mulla Mohammad Yaqoob, som är son till den tidigare talibanledaren mulla Omar.

Johansson ser trojkan – där personerna representerar olika regioner och krafter inom rörelsen – som ett sätt att ena talibanerna. I övrigt ser hon inga stora konkreta förändringar till följd av det nya ledarskapet, eller någon större påverkan för utsikterna till fredssamtal.

– Vilka framgångar som talibanerna har på det militära planet påverkar troligen mer än vilka som sitter i toppen, säger Anna-Karin Johansson till TT.

Flera döda i dåd i Kabul

Kort efter tillkännagivandet dödades minst tio personer i en självmordsattack i västra delarna av huvudstaden Kabul, riktat mot en minibuss som anställda på en domstol färdades i. Talibanrörelsen har tagit på sig dådet, som sägs vara en hämnd för beslutet att avrätta sex dödsdömda talibaner.

– Jag tror att det är en tydlig signal för att visa att de inte kommer att dra sig tillbaka och att de fortfarande kan genomföra sådana attentat i Kabul, säger Anna-Karin Johansson.

Regeringen i Kabul välkomnade den nya talibanledaren med en hotfull inbjudan om fredssamtal:

"Vi bjuder in Haibatullah till fredssamtal. En politisk lösning är det enda alternativet för talibanerna, annars kommer det nya ledarskapet möta samma öde som Mansour", skrev Javid Faisal, talesperson för Afghanistans chefsminister Abdullah Abdullah, på Twitter enligt Reuters.