”Lat och bråkmakare”, ”rötägg” och ”kommunist”. Så beskrivs byggjobbare – i ett olagligt register som svenska byggjätten Skanska är med och betalar.

Uppgifterna finns i ett register över 3 213 brittiska  byggnadsarbetare som nyligen påträffades vid en razzia mot en konsultfirmas lokaler utanför London. Tillslaget utfördes av den brittiska motsvarigheten till Datainspektionen, ICO. Enligt dem har registret finansierats genom årliga prenumerationer där företagen betalt drygt 40 000 kronor för att få tillgång till personliga uppgifter som samlats in sedan början av 80-talet.
Konsultfirmans ägare har nu tvingats stänga ner verksamheten.
Ett av företagen som använt registret och som kan komma att vänta rättsliga påföljder är det svenska byggföretaget Skanskas helägda dotterbolag.
– Vi har använt det historiskt och vi utreder nu hur informationen använts och varför, säger Skanskas presschef  Peter Gimbe som beskriver det inträffade som olämpligt.
Enligt honom har bolaget slutat använda registret men det användes ”även på senare år” för att kontrollera anställda hos framför allt underleverantörer.
Finns liknande register här
i Sverige?
– Jag har kontrollerat det. Det gör det inte. Vi arbetar inte på det sättet här, säger Peter Gimbe.

”Man blir förvånad och upprörd”

Det var en förvånad ordförande för Sveriges byggnadsarbetare som igår fick beskedet av Metro att Skanska är ett av företagen som använt registret över fackligt aktiva byggnadsarbetare.
- Då känns det omedelbart närmare oss. Det här kan tyvärr utvecklas, säger Hans Tilly.
- Man blir både förvånad och upprörd. Det visar att man aldrig kan vara säker över vilka som håller på med registrering.
Liksom Skanskas presschef tror Hans Tilly inte att liknande register finns i Sverige, men varnar för hur framtiden kan se ut.
- De som ställer krav och de som arbetsgivarna upplever som obstinata kan få problem. Det behövs inget register för det.
 

Andra registerskandaler

2005 MKB-skandalen
Det kommunala bostadsbolaget MKB i Malmö avslöjades med att under flera år ha fört hemliga register över hyresgäster. Bland uppgifterna fanns information om etnisk bakgrund, sociala problem, sjukdomar och andra kränkande uppgifter.
 
2004 LKAB-registret
Ett datafel ledde till att anställda vid det statliga gruvbolaget LKAB hittade hemliga anteckningar som arbetsgivaren fört över arbetares arbetsprestationer. En medlem av företagsledningen hade råkat lämna uppgifterna uppe på en datorskärm.
 
1973 IB-affären
Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade i tidningen Folket i Bild hur en hemlig svensk underrättelseorganisation, Informationsbyrån, inom försvaret samlade in information om kommunister och andra personer som ansågs utgöra en säkerhetsrisk. I samarbete med fackligt aktiva socialdemokrater kartlades också vänsteraktivister på arbetsplatserna.