I  religionskunskapen i gymnasiet fick vi se filmen ”Krigarens själ”. En brutal och blodig skildring av utanförskap och slumtillvaro på Nya Zeeland. Efteråt snackade vi om innehållet och fick i läxa att diskutera det vi sett.
Så varför kan inte skolan göra samma sak med porr? Nästan alla ungdomar har ju någon gång sett det. Samtidigt är det just porren föräldrar oroar sig mest över när det gäller tonåringars mediekonsumtion. Men vad är det som gör att våldsfilm är okej att visa och diskutera, men inte sexfilm?
Enligt Medierådets senaste rapport, ”Koll på porr”, ökar porrfilmstittandet. Ändå är det relativt få som vågar erkänna att de regelbundet tittar. Signalerna som sänds till unga är förvirrande: Samtidigt som samhället är fullt av sex och porr är man dum om man inte tycker att det är fult och förkastligt. Det finns undersökningar som  visar att tjejer ofta blir lika upphetsade som killar när de ser på porr, men de har lärt sig att tycka att det är äckligt och förnedrande. Är det ett bra betyg för samhället att det återigen finns ett slags onaniskam direkt importerad från 1940-talet?

I  Norge har porrfilm varit förbjudet ända till i år. När lagen nu ändras konstateras det bland annat att norska ungdomar laddar ner mer internetporr än ungdomar i resten av Norden. Det är ännu ett exempel på att förbud och censur av olika problem inte fungerar. Min generation är världsmästare på att utforska oupptäckta områden, och när sexualundervisningen på många håll är värdelös hittar vi information på annat håll. Porren är dessutom ett utmärkt verktyg för att få svar på några av de mest grundläggande och pinsamma frågorna om sex.
Problemet är ju inte att porren ger nya idéer om hur man ska pippa. Allt som finns i porren är taget från verkligheten och inget som ska döljas. Problemet är att porr för många unga får stå som enväldig sexualkunskapskälla, och det kan skapa en ensidig bild av sex. Men att säga till tonåringar att pornografi är moraliskt fel eller förnedrande är inte bara meningslöst pladder, utan också ytterligare ett sätt att skapa skam, tabun och ambivalens kring ungdomars sexualitet.

Det spelar ingen roll om man tycker att porr är skadligt och farligt. Verkligheten visar att ungdomar ser och lär av den. Det viktiga är att vi får diskutera porr utan att någon vuxen påpekar vad som är rätt och fel. I stället för att förakta vårt intresse för sex borde föräldrar och vuxna ta till vara det. Eftersom varenda tonåring sett på porr borde det också vara ett naturligt diskussionsämne i klassrummet.  
Sexualundervisningen måste uppdateras och följa den vardag som ungdomar lever i. Den måste svara på våra frågor och fånga vårt intresse. För kan ni tänka er någon som skolkar när porrfilmsvisning med efterföljande diskussion står på schemat?