Fakta: Flyktingkrisen i siffror

Av de 482 personer som till och med den 18 augusti hade återförts till Turkiet från Grekland i enlighet med flyktingöverenskommelsen kom de allra flesta från Pakistan, följt av Afghanistan och Bangladesh.

De 1 069 som vidarebosatts från Turkiet har tagits emot av följande EU-länder: Tyskland (437), Sverige (264), Nederländerna (85), Italien (70), Frankrike (69), Spanien (57), Finland (37), Luxemburg (27), Portugal (12), Lettland (6), Litauen (5).

Samtidigt som migrantströmmarna från Turkiet till Grekland minskat drastiskt sedan överenskommelsen slöts i mars fortsätter tusentals människor ta sig från Nordafrika över Medelhavet till Italien. Från 1 januari till den 30 juli hade knappt 95 000 människor anlänt den vägen, vilket är en enprocentig ökning jämfört med samma period förra året.

Majoriteten, 30 procent, av de totalt 276 000 migranter som hittills i år anlänt till Europa kom från Syrien, följt av Afghanistan (15 %) och Irak (10 %).

EU-länderna enades i höstas om att inom unionen omfördela totalt 160 000 asylsökande som kommit till främst Grekland och Italien. Den 10 augusti hade 3 856 omfördelats.

Källa: IOM

Fakta: Flyktingöverenskommelsen

Överenskommelsen mellan Turkiet och EU slöts den 18 mars 2016 och trädde i kraft två dagar senare.

Huvudsyftet är att stoppa migrationen till EU via Turkiet.

Enligt överenskommelsen ska alla migranter som olovligen tar sig till Grekland från Turkiet och inte söker asyl, eller får sin asylansökan nekad, skickas tillbaka till Turkiet. Turkiet ska även vidta "alla nödvändiga åtgärder" för att hindra att nya vägar över havet eller via land öppnas upp från Turkiet till EU.

För varje syrier som skickas tillbaka till Turkiet ska EU att ta emot en annan syrier från Turkiet.

I utbyte har Turkiet fått ett löfte om att landets medborgare ska få visumfrihet till EU-länder. Detta utlovades först till slutet av juni, men har skjutits upp då EU menar att Turkiet ännu inte uppfyller alla de krav som unionen ställer på bland annat utformning av pass.

Turkiet har även lovats 30 miljarder kronor av EU för att bygga upp sin flyktingmottagning, och ytterligare 30 miljarder kronor till slutet av 2018 om de tidigare pengarna inte räcker till och om Turkiet använt dem på rätt sätt.

Samtidigt ska förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap påskyndas.

Källa: EU-kommissionen

EU:s målsättning med överenskommelsen har lyckats: antalet som anländer till Grekland över Egeiska havet har minskat från i snitt kring 2 000 per dag till några hundra.

Hårdare kontroller i Turkiet och regeln att de som inte söker asyl i Grekland – eller får avslag på sin asylansökan – ska skickas tillbaka till Turkiet har avskräckt människor från att ge sig av.

Hittills är det dock inte fler än knappt 500 personer som återförts från Grekland, där totalt 58 000 migranter sitter strandade efter att länderna i Europa ett efter ett stängt sina gränser.

När en handfull migranter för några dagar sedan skickades tillbaka var det första gången det skedde sedan i mitten av juni. En förklaring är att asylprövningarna i det överbelastade grekiska systemet drar ut på tiden.

Ska ta fart

Samtidigt har spänningarna mellan EU och Turkiet ökat efter kuppförsöket i Turkiet den 15 juli. Om Turkiet inte får den utlovade visumfriheten till EU för landets medborgare innan oktober har man hotat att riva upp överenskommelsen.

Men att återsändandet av migranter gått trögt har inget att göra med de politiska spänningarna, enligt EU:s generaldirektorat för migration och inrikes frågor. Processen kommer att ta ny fart när Grekland hunnit börja pröva asylansökningar från människor som anlänt efter överenskommelsen, skriver talespersonen Tove Ernst i ett mailsvar till TT.

Samtidigt lyfter hon fram att ytterligare ungefär 1 000 personer i år återförts från Grekland till Turkiet enligt ländernas bilaterala avtal, och att drygt 4 000 strandade migranter valt att återvända till sina hemländer frivilligt under året.

Lovat öppning i muren

Men EU har också lovat att inte bara resa murar. Den oreglerade migrationen skulle, enligt överenskommelsen, ersättas med säkra och lagliga vägar till Europa. I klarspråk: för varje syrier som skickas tillbaka ska EU ta emot en annan syrisk flykting från de överfulla lägren i Turkiet – ett land som härbärgerar uppskattningsvis 3,1 miljoner flyktingar.

Hittills har 1 069 syrier flyttats till EU-länder. Runt två tredjedelar av dem har tagits emot av Tyskland och Sverige.

Detta visar, enligt generaldirektoratet, "tydligt på EU-medlemsländernas åtagande".

Men det är knappast tillräckligt, anser Eugenio Ambrosi, chef vid Internationella organisationen för migrations (IOM) EU-avdelning.

– Turkiet har redan ett stort antal flyktingar på sitt territorium. Och striderna i Syrien fortsätter så vi kan förvänta oss att antalet kommer växa – frågan är när gränsen är nådd, säger han.

– Den här typen av överenskommelser kommer bara att fungera om antalet vidarebosättningar ökar betydligt. Till EU-länder, och till andra delar av världen.