Fakta: Skottår och skottdag

Skottår är ett sätt att hålla ordning på årstiderna i kalendern. Vart fjärde år måste man sätta in en extradag för att kalenderåret ska stämma med solåret, som är cirka 365,2422 dagar. Ordet skott betyder "något som skjutits in".

Skottdagen inföll tidigare den 24 februari men från och med år 2000 infaller den, bland annat på initiativ av flera almanacksförlag, den 29 februari.

På 1800-talet uppstod i Sverige en sed att kvinnor fick fria under skottår och från omkring 1900 och några årtionden framåt ordnade kvinnor skottårsbaler och soaréer.

Skottdagen ansågs i folktron vara en otursdag då man inte borde utföra något viktigt arbete.

Källa: NE och Nordiska museet (TT)

Nu är det dags igen. Skottdagen – den 29 februari – infaller bara vart fjärde år, och enligt gammal borgerlig brittisk tradition från 1800-talet var det bara nu som unga kvinnor kunde ta chansen och fria med hedern i behåll.

– Man ska inte tolka det som emancipation av kvinnor direkt. Det pekar i den här världen snarare ut det aparta i att kvinnor överhuvudtaget skulle fria, det var så avlägset att man skojade om det, berättar Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

Huruvida kvinnor i det dåtida strikta könsrollsamhället i någon större utsträckning faktiskt friade under skottdagen är högst oklart, betonar Engman. Däremot kan här finnas något att lära, för nu liksom då sitter förmodligen fortfarande en del kvinnor och väntar på frieri istället för att ta saken i egna händer.

TT: Dags att tänka om och passa på att flirta – kanske till och med fria till sin partner– under skottdagen?

– Ja, det tycker jag att man skulle göra. Det är väl en del av inte bara jämställdhet utan också tanken att alla har samma möjligheter och rätt att skapa sina liv.