Fakta: Uppgörelsen i Minsk

Rysslands president Vladimir Putin, Ukrainas president Petro Porosjenko, Frankrikes president Francois Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel möttes i februari 2015 i Vitrysslands huvudstad Minsk. De förhandlade där fram en uppgörelse för vapenstillestånd i östra Ukraina. Värd för mötet var den vitryske ledaren Aleksandr Lukasjenko.

Uppgörelsen kallas för Minsk 2, och manar till vapenvila i konflikten samt en rad politiska, ekonomiska och sociala åtgärder för att göra slut på konflikten i östra Ukraina. Bland annat ska båda parter dra tillbaka tyngre vapen, som robotar, och släppa fångar. Lokala val ska hållas i östra Ukraina.

Konflikten bröt ut i början av 2014 och har skördat över 9 500 liv.

Det var första gången på ett år som Rysslands president Vladimir Putin, Ukrainas Petro Porosjenko, Frankrikes François Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel satte sig ner för att diskutera Ukrainakrisen.

Under det fem timmar långa mötet i Berlin enades ledarna om en ny preliminär plan för hur det så kallade Minskavtalet från 2015 ska kunna genomföras.

Tanken är att ländernas utrikesministrar ska ses i november för att utarbeta detaljerna.

Porosjenko uppgav, enligt AFP, efter mötet att man enats om att de ukrainska styrkorna och de proryska rebellerna ska dra sig tillbaka från ytterligare fyra områden vid frontlinjen i Donbass-regionen.

Dessutom var ledarna överens om att utöka uppdraget för observatörerna från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som bevakar att fredsavtalet efterlevs. Enligt Porosjenko handlar det även om att de ska kunna beväpnas.

Men de stora stötestenarna ruckades inte. En central del av Minskavtalet är att lokalval ska hållas i de separatistkontrollerade regionerna i östra Ukraina, vilket Porosjenko insisterade på inte kommer ske så länge "utländska styrkor" finns på plats, med adress Ryssland.

Putin förnekar dock att landet har militär närvaro i Ukraina och kräver å sin sida en viss grad av självstyre för områdena.

Putins besök i Berlin var hans första sedan Rysslands annektering av Krimhalvön 2014.