På 90-talet erkände Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, ett 30-tal mord varav han fälldes för åtta. Sedan Bergwall tog tillbaka alla erkännanden 2008 har resningsprocesser startats.

Statsåklagare Bo Ericsson meddelade i går att han lägger ner åtalen för morden på norskorna Trine Jensen och Gry Storvik på 80-talet. 

I sitt beslut skriver Ericsson att Quicks erkännanden saknar trovärdighet: ”Om rätten fått del av mängden varierande och motstridiga uppgifter hade detta varit uppenbart”. 

Därmed har Bergwall nu friats från fem av de åtta mord han dömdes för, och resningansökningar för övriga tre är under behandling. Metros rättslige expert Stefan Wahlberg tror att resning kommer beviljas och åtalen läggas ner även i de tre återstående fallen.

– Bevisningen har inte ansetts vara tillräcklig i de fem fall som Quick hittills har beviljats resning för och då är den det sannolikt inte det i de återstående tre fallen heller, säger Stefan Wahlberg.

De tre morddomar som fortfarande står fast gäller 15-årige Charles Zelmanovits i Piteå 1976 samt dubbelmordet på de holländska makarna Stegehuis utanför Gällivare 1984. Teknisk bevisning saknades i samtliga fall.

– Om han frias från alla morddomar kommer han sannolikt att få ett skadestånd av staten. Hur stort det skulle kunna bli går inte att spekulera i, eftersom detta är ett så pass unikt fall, säger Stefan Wahlberg.

Wahlberg påminner om att Bergwall från början sitter på Säter för andra brott (stöld, grov stöld och grovt rån) som han dömdes till sluten rättspsykiatrisk vård för 1991.

– Så de här morddomarna har inte påverkat det faktum att han sitter frihetsberövad, och om han frias från samtliga så står han ändå under rättspsykiatrisk vård, säger Stefan Wahlberg.

Infekterad debatt kan påverka processen

En offentlig strid om Quick-fallen har blossat upp sedan journalisten Hannes Råstams bok släpptes i mitten av augusti. 

Metros rättslige expert, Stefan Wahlberg, tror att den infekterade debatten kan påverka rättsprocessen:

– Debatten ska inte påverka domstolarna, men det gör den säkert. Många jurister har tidigare vittnat om att den mediala uppmärksamheten och det stora trycket som uppstår har påverkat besluten i resningsprocesser, säger Stefan Wahlberg.

På ena sidan i bråket finns bland andra professor Leif GW Persson, författaren Jan Guillou och Mattias Göransson, chefredaktör på Filter, som arbetat med att redigera Hannes Råstams bok. De hävdar att det rör sig om en rättsskandal och att Quick är oskyldig. De har gått till hårda angrepp mot flera inblandade i utredningarna, som åklagaren Christer van der Kwast, polisen Seppo Penttinen, journalisten Gubb Jan Stigson, Quicks tidigare advokat Claes Borgström och tidigare justitiekanslern, numera justitierådet Göran Lambertz, som i stort försvarat utredningarna. 

Fälldes för åtta mord – nu är han friad från fem av dem

Johan Asplund, Sundsvall.  11-årige Johan försvann i november 1980 men kroppen har aldrig hittats. Ingen teknisk bevisning knöt Quick till Sundsvall vid tiden, men i juni 2001 dömdes han för mordet. Quick ansökte om resning tio år senare och i mars 2012 lades åtalet ner.

Trine Jensen, Oslo. I augusti 1981 försvann 17-åriga Trine och hennes kropp hittades två månader senare i en skog söder om Oslo. I juni 2000 dömdes Quick för mordet, men 2011 lämnades en resningsansökan in och i går meddelade åklagaren att åtalet läggs ner.

Gry Storvik, Oslo. 23-åriga Gry hittades död på en parkeringsplats i Myrvoll söder om Oslo i juni 1985.  Quick dömdes för mordet i juni år 2000, samtidigt som han dömdes för mordet på Trine Jensen. I går meddelade åklagaren att båda åtalen läggs ner.

Yenon Levi, Rörshyttan. Den 24-årige israelen var i Sverige för att hälsa på släktingar, när han en junidag 1988 hittades död på en skogsväg. Quick dömdes för mordet i maj 1997, men i april 2009 lämnades en resningsansökan in och drygt ett år senare lades åtalet ner.

Therese Johannesen, Drammen. I juli 1988 försvann 9-åriga Therese från stadsdelen Fjell i norska Drammen, men hennes kropp har inte hittats. Quick dömdes för mordet i juni 1998, ansökte om resning i april 2010 och i mars 2011 lades åtalet ner.  

Charles Zelmanovits, Piteå. 15-åringen försvann efter en skoldans i november 1976 och först 17 år senare, 1993, hittades pojkens kvarlevor. Våren 1994 erkände Quick mordet och i november samma år dömdes han för gärningen. Teknisk bevisning saknades. Resningsansökan lämnades in den 18 juni i år och är nu under behandling.

Marius och Janni Stegehuis, Appojaure. De holländska makarna hittades knivmördade i sitt tält på en rastplats utanför Gällivare i juli 1984. Tio år senare erkände Quick morden för sin terapeut och i januari 1996 dömdes han. Teknisk bevisning saknades. Den 18 juni i år lämnades resningsansökan in.