Fakta: Minskat kraftigt

Plötslig spädbarnsdöd definieras som ett hastigt, oväntat dödfall utan känd orsak bland spädbarn.

När antalet var som högst, under 1990-talet, drabbades runt 140 barn per år. I dag är motsvarande siffra cirka 20.

Den främsta orsaken till minskningen, tror forskarna, är att färre röker och att fler barn sover på rygg.

Socialstyrelsen har gett ut ett antal råd till föräldrar.

Det viktigaste, enligt forskarna, är att se till att spädbarnet har fria andningsvägar och att se till att ansiktet inte är vänt mot något föremål. Detta uppnås genom att låta barnet sova på rygg och genom att undvika lösa föremål i spjälsängen, som kuddar, täcken och gosedjur.

Varje år dör 45 spädbarn i åldern 0–12 månader plötsligt och oväntat i Sverige, men bara hälften får en fastställd dödsorsak, oftast infektion.

Den andra hälften får diagnosen plötslig spädbarnsdöd som är en så kallad uteslutningsdiagnos och innebär att den exakta dödsorsaken inte kunnat fastställas.

– Det är ju bland det svåraste man kan tänka sig som läkare, att ta emot ett barn som dött. Då är det viktigt att det finns bra riktlinjer och rutiner som underlättar den akuta handläggningen, säger Malin Rydh-Rinder, barnläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm.

När ett spädbarn dör görs alltid en noggrann utredning med obduktion och provtagning. Men sjukhusens rutiner för hur dessa utredningar ser ut, vilka uppgifter som tas med i journalen, skiljer sig åt.

Socialstyrelsen vill nu att utredningarna ska bli mer lika, exempelvis genom standardiserade checklistor där fler bakgrundsfaktorer och omständigheter kring dödsfallet finns med.

Syftet är att fler avlidna spädbarn ska få en korrekt dödsorsaksdiagnos, men också att fler möjliga förklaringar till dödsfallen ska kunna identifieras, något som på sikt kan leda till att färre barn dör.

– Det kan vara vissa specifika uppgifter om barnets sovmiljö, exempelvis om ansiktet var täckt eller inte. Om dessa uppgifter inte finns med i journalen är det svårt att följa och se eventuella samband mellan olika dödsfall, säger Malin Rydh-Rinder, som arbetat med de nya rekommendationerna.

I rekommendationerna finns också råd till hur sjukvården bör bemöta och stödja föräldrarna.

– För den drabbade familjen är det ju en katastrof så sjukvårdens bemötande är oerhört viktigt. Här är det också bra med rutiner så att bemötandet blir lika bra oavsett om det är ett stort eller litet sjukhus.