Fakta: Barnkonventionen

Tanken med att göra barnkonventionen till lag är att stärka barns rättigheter.

Konventionen skulle bli ett skarpare juridiskt verktyg för myndigheter och domstolar, anser en statlig utredning.

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Alla världens länder röstade för att barnkonventionens skulle antas i FN:s generalförsamling. I dag har alla länder förutom USA ratificerat den.

Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt att förverkliga den.

Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990 som ett av de första länderna.

Källa: Barnombudsmannen (TT)

Förutom barnombudsmannen (BO) tillstyrker bland andra även Bris, Amnesty och diskrimineringsombudsmannen förslaget att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. Enligt BO innebär förslaget att barnen får en stärkt rätt i lagstiftningen och barnens rätt blir en tydlig vägledning för rättsväsendet.

– Barnkonventionen har gällt i 26 år och det finns fortfarande allvarliga brister i skyddet av de allra mest utsatta barnen, säger barnombudsmannen Fredrik Malmberg till TT.

Men flera tunga juridiska instanser avstyrker förslaget. Justitieombudsmannen (JO) anser att barnkonventionen är för otydlig för att bli lag. Kammarrätten i Stockholm avstyrker också förslaget. Skälen till det är flera.

Vaga formuleringar

Ett är att konventionen innehåller för många vaga formuleringar och saknar den precision som svensk lagstiftning innehåller och som krävs för en enhetlig och förutsägbar tillämpning. Samma kritik har hovrätten över Skåne och Blekinge, som också avstyrker förslaget.

Ett annat är att principen om att barns rätt ska sättas i främsta rummet riskerar att krocka med andra intressen, som till exempel reglerad invandring. Kammarrätten påpekar också att konventionen talar om rättsligt skydd för barnet "såväl före som efter födseln". Man saknar också en analys av risken för att vårdnadshavares bestämmanderätt för barn försvagas i svensk rätt.

Förenklar konflikter

Migrationsverket påpekar att utredningen "förenklar de intressekonflikter som kan uppkomma vid tillämpningen av konventionen och andra intressen i relevant lagstiftning, till exempel intresset av att upprätthålla reglerad invandring".

Fredrik Malmberg ger dock inte mycket för de juridiska invändningarna.

– Mycket av det påminner om det som fördes fram för snart 20 år sedan i Norge då barnkonventionen blev lag, och det har ju visat sig att det inte blev så utan tvärtom har beslutsfattandet blivit tydligare, säger han till TT.

Malmberg är också väldigt kritisk till att JO ifrågasätter om barnkonventionen i alla delar ska ses som en konvention om mänskliga rättigheter.

– Det är bekymmersamt att man har en så bristfällig kunskap, det är självklart att den är det, säger Fredrik Malmberg.