Alla EU:s stats- och regeringschefer, utom Storbritanniens nya premiärminister Theresa May, träffas på fredag i Bratislava i Slovakien. Där ska de påbörja diskussioner om EU:s framtid som ska pågå fram till ett nytt toppmöte i Rom i vår då EU:s Romfördrag firar 60 år.

Syftet med Bratislavamötet är att komma fram till hur medborgarna ska återfå tron på EU-projektet. I flera länder är populistiska, EU-kritiska, och ofta invandringskritiska, partier på frammarsch. Britternas nej till EU skapade en chockvåg som fått flera regeringar att frukta krav på folkomröstningar även i deras länder.

Stor splittring

Men EU-ledarna är mer oense än någonsin om vilken väg unionen ska ta. Eurokrisen och migrationskrisen har skapat djupa sprickor. Till exempel vill Italien och Grekland lätta på EU:s krav på budgetdisciplin. Polen och Ungern vill minska EU:s makt genom fördragsändringar.

Ungern och andra EU-länder i öst är mycket missnöjda med flyktingpolitiken och med Bryssels förslag om att tvinga alla medlemsstater att ta emot en viss andel asylsökande. EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker vacklar nu i den frågan och anser att solidaritet inte kan tvingas fram.

Här väntar en tuff match för statsminister Stefan Löfven (S).

– Alla medlemsstater ska ta del av ansvaret för att ta emot asylsökande, säger han.

Stärkt gränsbevakning

Inga beslut kommer att fattas i Bratislava. EU:s permanente rådsordförande, Donald Tusk väntas ha som främsta mål att undvika öppen splittring och försöka få EU-ledarna att enas om minsta gemensamma nämnare. En sådan verkar vara att EU ska stärka bevakningen av de yttre gränserna för att få ned antalet "irreguljära migranter".

När statsminister Löfven i EU-nämnden redogjorde för regeringens prioriteringar inför Bratislavamötet, valde han att lyfta fram andra frågor, som att skapa fler jobb, drägliga arbetsvillkor och social trygghet i Europa. Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt krävde att Löfven är tydlig med att asylrätten måste värnas.

EU-ledarna väntas också vara överens om att öka samarbetet mot terrorism.

– Europas medborgare ska känna sig säkra, säger Löfven.

Även EU-åtgärder mot terrorist kan omfatta stärkt gränsbevakning.

Nej till mer EU-makt

Med stöd från Tyskland och Frankrike har Tusk och Juncker också fört fram idéer om att stärka EU:s försvar genom att upprätta ett EU-högkvarter som ska leda gemensamma EU-operationer.

– Vi är tydliga med att vi inte stödjer tankar på en europeisk armé, säger Löfven.

Samtidigt uppger han att det kan vara bra att se över EU:s förmåga att leda civila och militära krisoperationer.

De flesta EU-ledare tycks inte ha någon lust att ge EU mer makt. Även EU:s mäktigaste ledare, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, tycker att det är bäst att nöja sig med att EU ska leverera resultat på några områden.

– Nu är inte tid för fördragsändringar eller överstatlighet. Vi behöver kort och gott ett EU som fungerar, säger Löfven.