Fakta: Svartmunnad smörbult

Upptäcktes som främmande art utanför den polska hamnstaden Gdansk 1990. Påträffades i Sverige för första gången 2008, då i Karlskrona skärgård. Har sedan spridit sig till flera områden runt Östersjön och till Göteborgs hamnområde.

Blir normalt mellan 10 till 17 cm. Har ofta en karaktäristiskt svart fläck på bakre delen av främre ryggfenan.

Kan leva och föröka sig i både sött och salt vatten. Etableringen i svenska vatten kan leda till betydande effekter på inhemska arter och ekosystem.

Källa: Havs och Vattenmyndigheten

– Vi hoppas exempelvis få veta vilka miljöer den väljer, om den växer snabbare i bräckt vatten än i sötvatten och hur långt ut mot havet och uppströms i älven den breder ut sig, säger Lotta Kvarnemo, professor i evolutionär ekologi vid Göteborgs universitet.

Svartmunnad smörbult har snabbt spridit sig i delar av Europa och är sedan något år etablerad i Göteborgs hamnområde och kanaler där den nu breder ut sig i rask takt. Om den invasiva, främmande arten, som sannolikt kommit med ballastvatten från Svarta havet, skulle kunna anpassa sig också i Västerhavet kan det ge ekologiska konsekvenser, varnar forskarna.

– Vi har inte sett att den lever i riktigt saltvatten. Men i östra delen av Östersjön har den helt tagit över och dominerar exempelvis havsbottnen utanför Baltikum, säger Lotta Kvarnemo.

Arten har också upptäckts i Karlskrona skärgård, flera hamnar på Gotland, inre Bråviken, Muskö och Kalmarsund. Den svartmunnade smörbulten är aggressiv och anses också tränga bort andra bottenlevande fiskar från stora områden längs kusterna. Bland annat finns risk att den kan komma att konkurrera med arter som tånglake, skrubbskädda och den "vanliga" svarta smörbulten, som i Norden främst används som agn.

– Den konkurrerar om födan för många arter och kan också ta över boplatser, säger Lotta Kvarnemo.

I Danmark där den ätbara arten breder ut sig i stor omfattning utvecklas, enligt Lotta Kvarnemo, en filémaskin speciellt avsedd för svartmunnad smörbult.

– På så sätt kan man både göra den till en resurs samtidigt som beståndet hålls nere.