Så här tycker riksdagspartierna om jämförelsen mellan julhandel och flyktingmottagande

Fredrik Olovsson, Socialdemokraterna, finansutskottets ordförande: 

”Det är inte rimligt att jämföra människors konsumtion i julhandeln med kostnader för flyktingmottagandet. Med detta sagt, behöver vi ett ordnat mottagande och snabbare etablering i Sverige. Kostnadsutvecklingen behöver bromsas upp och en rättvisare fördelning inom EU behöver komma till. På samma sätt behöver ansvaret mellan Sveriges kommuner fördelas mera rättvist.” 

Acko Ankarberg Johansson, partisekreterare Kristdemokraterna:

"En direkt jämförelse är svår att dra eftersom det ena handlar om enskildas konsumtion (julhandeln). Det andra är vad det offentliga beslutar att skattepengar ska användas till. Gällande flyktingkostnaderna: Här behöver man minska kostnaderna för flyktingmottagande även om det är en stor utmaning nu när så många människor är på flykt. Vi behöver ett långsiktigt hållbart flyktingmottagande där vi ser till ekonomin och har en bibehållen asylrätt.”

Anders Wallner, partisekreterare för Miljöpartiet:

”Jämförelsen sätter saker och ting i perspektiv. Vi är lyckligt lottade i vår del av världen. De som nu flyr undan krigets härjningar är tvungna att lämna allt de har. Många svenskar har visat starkt engagemang att hjälpa till och ge flyktingarna ett varmt mottagande. Att människor vill bo, leva och arbeta i Sverige är positivt för ekonomin. Det innebär kostnader på kort sikt, men på lång sikt är det en investering.”

Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson Sverigedemokraterna:

”Jag tycker att det är en helt irrelevant jämförelse eftersom det inte finns någon utgiftspost i statens budget som behandlar julhandeln. Gör vi ingenting åt kostnaderna för flyktingmottagandet kommer stora delar av välfärdsstaten att trängas undan, det är oroväckande.”

Fredrik Malm, riksdagsledamot Folkpartiet:

”Jämförelser av detta slag haltar ofta och är svåra att göra men det är onekligen en tankeställare att årets julhandel förutspås ligga på flera miljarder mer än statens utgifter för flyktingmottagandet under nästa år.”

Christina Höj Larsen, riksdagsledamot för Vänsterpartiet:

"Vi ger en fingervisning om att det faktiskt finns pengar i samhället vilket strider mot den bild som målas upp av ett antal partier, till exempel SD och numera Moderaterna.”

 

Johan Forsell, riksdagsledamot Moderaterna:

"Det är mycket välkommet att så många människor vill hjälpa till i flyktingmottagandet. Samtidigt är det uppenbart att vi har en ohållbar situation och en djup kris i vårt mottagningssystem. Vi ser idag en brist på alltifrån boenden till skolplatser. Kostnaderna kommer att stiga markant kommande år ifall inte fler EU-länder är beredda att ta ansvar."

Centerpartiet avböjer att kommentera. 

Det här betyder siffrorna

Med julhandeln avses den totala detaljhandeln i Sverige under december månad, det vill säga inte bara julmat och julklappar. I december 2014 omsattes nästan 70 miljarder kronor. I år förväntas julhandeln omsätta 75 miljarder kronor, enligt HUI Research.

I en prognos i oktober beräknade Migrationsverket att flyktingmottagandet kommer att kosta 60,2 miljarder kronor 2016, en ökning med 29,2 miljarder kronor i jämförelse med juliprognosen. Där ingår anslagen för migration och integration. Beräkningarna bygger på scenariot att det kommer 135 000 asylsökande nästa år.

Källa: HUI Research, Migrationsverket

Pavlos Cavelier Bizas, ordförande SSU Uppsala.

Pavlos Cavelier Bizas, ordförande SSU Uppsala.

Privat

Foto:

Migrationsverket meddelade i oktober att kostnadsprognosen för flyktingmottagandet under 2016 beräknas till 60,2 miljarder kronor. Samtidigt väntas julhandeln omsätta 75 miljarder kronor i år, enligt analysföretaget HUI Research.

Det har fått många att göra jämförelser mellan de två siffrorna – som sprids i bilder och inlägg i sociala medier. Ofta med budskapet att vi ska öppna våra hjärtan för de som flyr.

►LÄS MER: Nej, polisen tjänar inte 2000 kronor mer än flyktingar

Pavlos Cavelier Bizas, ordförande SSU Uppsala, skrev ett välspritt inlägg på Twitter där han jämförde kostnaderna för flyktingmottagandet med julhandeln.

– Det är för att sätta det i perspektiv, har vi råd med julklappar har vi väl råd att rädda folk som flyr för sina liv. Ta bort egoismen och tänk på andra är väl poängen, säger han.

Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef på HUI Research, tycker att det kan vara problematiskt att ställa siffrorna mot varandra.

– Jag kan förstå att kopplingen görs i de här tiderna, men man måste tänka några steg längre.

Han menar att hela vårt välstånd styrs av att vi har en konsumtion.

– Skulle den privata konsumtionen minska drastiskt i Sverige skulle vi ju få en minskad tillväxt och ännu mindre resurser att finansiera de offentliga verksamheterna med.

LÄS MER: Rekordmånga sökte asyl förra veckan – över 10 000

Därför är det positivt att julhandeln återigen väntas slå rekord, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

– Ska vi kunna integrera många av de som kommer hit behöver vi också en handel som växer, det skapar jobb och sysselsättning.

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, tycker ändå att det kan vara relevant att göra jämförelsen mellan flyktingmottagande och julhandel för att få folk att tänka till.

– Det ena är ju privat konsumtion och det andra kostnader för det offentliga. Men även det som vi lägger på flyktingmottagandet genererar ju efterfrågan och därmed produktion, säger han.

Pavlos Cavelier Bizas, SSU, förstår att det ur ett nationalekonomiskt perspektiv kan ses som positivt med en julhandel som växer.

– Men jag tycker ändå att det är en relevant jämförelse. Poängen är att sätta det i perspektiv. Jag är oroad över utvecklingen där man ser på människor som kommer hit som kostnader i stället för tillgångar.

LÄS MER: Det här är skillnaden mellan att vara nyanländ och asylsökande