Pavlos Cavelier Bizas, ordförande SSU Uppsala.

Pavlos Cavelier Bizas, ordförande SSU Uppsala.

Privat

Foto:

Migrationsverket meddelade i oktober att kostnadsprognosen för flyktingmottagandet under 2016 beräknas till 60,2 miljarder kronor. Samtidigt väntas julhandeln omsätta 75 miljarder kronor i år, enligt analysföretaget HUI Research.

Det har fått många att göra jämförelser mellan de två siffrorna – som sprids i bilder och inlägg i sociala medier. Ofta med budskapet att vi ska öppna våra hjärtan för de som flyr.

►LÄS MER: Nej, polisen tjänar inte 2000 kronor mer än flyktingar

Pavlos Cavelier Bizas, ordförande SSU Uppsala, skrev ett välspritt inlägg på Twitter där han jämförde kostnaderna för flyktingmottagandet med julhandeln.

– Det är för att sätta det i perspektiv, har vi råd med julklappar har vi väl råd att rädda folk som flyr för sina liv. Ta bort egoismen och tänk på andra är väl poängen, säger han.

Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef på HUI Research, tycker att det kan vara problematiskt att ställa siffrorna mot varandra.

– Jag kan förstå att kopplingen görs i de här tiderna, men man måste tänka några steg längre.

Han menar att hela vårt välstånd styrs av att vi har en konsumtion.

– Skulle den privata konsumtionen minska drastiskt i Sverige skulle vi ju få en minskad tillväxt och ännu mindre resurser att finansiera de offentliga verksamheterna med.

LÄS MER: Rekordmånga sökte asyl förra veckan – över 10 000

Därför är det positivt att julhandeln återigen väntas slå rekord, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

– Ska vi kunna integrera många av de som kommer hit behöver vi också en handel som växer, det skapar jobb och sysselsättning.

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, tycker ändå att det kan vara relevant att göra jämförelsen mellan flyktingmottagande och julhandel för att få folk att tänka till.

– Det ena är ju privat konsumtion och det andra kostnader för det offentliga. Men även det som vi lägger på flyktingmottagandet genererar ju efterfrågan och därmed produktion, säger han.

Pavlos Cavelier Bizas, SSU, förstår att det ur ett nationalekonomiskt perspektiv kan ses som positivt med en julhandel som växer.

– Men jag tycker ändå att det är en relevant jämförelse. Poängen är att sätta det i perspektiv. Jag är oroad över utvecklingen där man ser på människor som kommer hit som kostnader i stället för tillgångar.

LÄS MER: Det här är skillnaden mellan att vara nyanländ och asylsökande