Fakta: Statsskulden minskar

Den offentliga sektorns skuld väntas minska till 42 procent av BNP i år och fortsätta ned till 34,5 procent av BNP 2020, enligt finansplanen i regeringens budgetprognos.

00#000000020162017201820192020BNP3,52,31,92,32,7Arbetslöshet6,86,36,36,36,2Budgetunderskott*–0,2–0,30+0,8+1,5Offentlig skuld**4240,939,537,434,5

Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP, minus betyder budgetunderskott, plus innebär budgetöverskott.

*Den offentliga sektorns skuld i procent av BNP.

Källa: Regeringen

00#0000000

– Vi är på väg mot balans och omfattande överskott, säger Magdalena Andersson (S) på en presskonferens.

Stabil tillväxt, fler jobb, sjunkande arbetslöshet och starkare offentliga finanser präglar statsbudgeten för 2017, enligt finansministern.

– Den senaste prognosen visar att vi har balans redan 2018, säger hon.

Starkare siffror

De nya siffrorna visar att det inte bara blir balans i budgeten tidigare än beräknat. Överskotten 2019–2020 blir dessutom större, en sammantagen upprevidering med cirka 20 miljarder kronor. En orsak är att regeringen sänker ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn. Det nya systemet, med schablonersättning, ska ge sju miljarder i lägre kostnader per år.

– Jag ser många små reformer, men inget samlat helhetsgrepp för att ta tag i de stora utmaningarna: tudelningen på arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

Arbetslösheten väntas falla från 6,8 procent i år till 6,3 procent 2018. Målet att ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020 blir svårt, prognosen pekar på 6,2 procent.

Fler åtgärder

– Vi är inte nöjda med en arbetslöshet på 6,2 procent, säger Magdalena Andersson och utlovar ytterligare åtgärder under kommande år.

Statens egen expertmyndighet, Konjunkturinstitutet (KI), tror dock att regeringen är för optimistisk.

– Man kan konstatera att regeringen när det gäller arbetslöshet och tillväxt på några års sikt är mer optimistiska än vad vi var i vår prognos i augusti. Men på den horisonten är allting väldigt osäkert, säger KI-chefen Urban Hansson Brusewitz.

Anna Breman håller med:

– Vi ser en ökad arbetslöshet mot slutet av 2017, eftersom vi ser att integrationen av de nyanlända på arbetsmarknaden är dålig. Det har inte regeringen med.

Lånar till reformer

Regeringen satsar 23,6 miljarder kronor på reformer under 2017. Satsningarna ökar därefter ytterligare för att nå 36 miljarder 2020. Den största posten är tio miljarder per år till kommunsektorn.

Men de planerade besparingarna når inte alls upp till de summorna, speciellt inte för 2017 då budgetförstärkningen stannar på 6,4 miljarder kronor. Därmed lånar regeringen till reformerna, vilket får underkänt av KI.

– Eftersom vi går in i högkonjunktur nu hade det varit önskvärt att ha en högre grad av finansiering för nästa år, säger Urban Hansson Brusewitz.