– Det är komplext och väldigt, väldigt svårt.

Statsminister Stefan Löfven (S) om EU:s flyktingförhandlingar med Turkiet. (TT)

Fakta: EU:s plan med Turkiet

EU:s stats- och regeringschefer och Turkiet lovade efter sitt möte den 7 mars att arbeta vidare med följande förslag inför EU-toppmötet den 17–18 mars.

1. Skicka tillbaka alla nya migranter som tar sig sjövägen från Turkiet till grekiska öar.

2. Flytta en syrier från Turkiet för bosättning inom EU för varje syrier som skickas tillbaka.

3. Jobba efter målsättningen att senast i juni i år avskaffa visumkravet för turkiska medborgare som reser till EU.

4. Skynda på utbetalningen av de tre miljarder euro – 28 miljarder kronor – som utlovats till stöd för syriska flyktingar i Turkiet.

5. Förbereda utökade förhandlingar om ett turkiskt EU-medlemskap.

6. Samarbete om nödhjälp för att syriska flyktingar ska kunna bo i säkra områden inne i Syrien.

Källa: Europeiska rådet

Fakta: EU:s kvotsystem och omfördelning

EU-länderna tog i juli och september i fjol beslut om att omfördela till övriga EU-länder totalt 160 000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien. Hittills har dock bara 937 verkligen omfördelats.

Sverige har på grund av det tunga asyltrycket under 2015 beviljats undantag från omfördelningen i ett år. Samtidigt har Sverige ansökt om att själv bli en del av systemet och få skicka vidare asylsökande till övriga länder. EU-kommissionen har gett ett jakande svar – men har ännu inte kommit med något beslut.

I juli 2015 beslutade EU-länderna även om att frivilligt ta emot 22 504 kvotflyktingar direkt från läger utanför Europa. Av dem har hittills endast 4 555 hämtats till EU.

– Det är komplext och väldigt, väldigt svårt, så jag säger inte att det kommer att gå lätt, säger statsminister Stefan Löfven inför veckans toppmöte i Bryssel.

Vid det förra toppmötet den 7 mars ställde sig EU-ledarna bakom principerna för ett turkiskt samarbete. Huvudtanken är att migranter och flyktingar som tar sig till Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet. I gengäld åtar sig EU att ta emot lika många syriska flyktingar från Turkiet som det antal som avvisas från Grekland.

FN, människorättsorganisationer och även flera länder är dock skarpt kritiska till hur laglig en sådan lösning är.

– Det som görs tillsammans med Turkiet ska göras med respekt för internationell lag och EU:s lagstiftning, kräver Löfven.

Måste ändra lagar

EU-kommissionen anser att ett återsändande till Turkiet av alla som anländer till Grekland är juridiskt möjligt – men att det kräver lagändringar i båda länderna.

– Låt mig vara kristallklar om det här: det kan inte bli tal om några godtyckliga återsändanden, säger kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans på en presskonferens i Bryssel.

I ett utkast till toppmötesuttalande, som TT tagit del av, heter det att EU-länderna "välkomnar Turkiets åtagande att migranter som återskickas kommer att skyddas i enlighet med internationella regler om behandling av flyktingar".

Nya miljarder

Det sägs även att migranter som anländer till Grekland ska registreras och få eventuell asylansökan prövad. Migranter som inte söker asyl eller har ogrundade asylansökningar ska återföras till Turkiet.

Enligt utkastet erbjuds även en ny summa stöd till hanteringen av syriska flyktingar i Turkiet. Ytterligare max tre miljarder euro ska kunna ges fram till 2018 – men först sedan de redan utlovade tre miljarderna fullt ut använts.

Den som varit i Grekland och skickats tillbaka ska hamna sist i kön när EU-länderna sedan ska ta emot motsvarande antal syrier direkt från Turkiet. Dessa ska i första hand fördelas till olika länder i enlighet med de löften som EU-länderna gav i fjol somras om att ta emot kvotflyktingar direkt från läger utanför Europa. 18 000 utlovade platser står fortfarande tomma.

Strid om Cypern

I andra hand finns planer på att fylla upp de 54 000 platser som ursprungligen var tänkta för asylsökande som skulle skickas till övriga EU-länder från Ungern, sedan landet i fjol fått ta emot ett stort antal flyktingar.

Ett av de största hindren för en uppgörelse är samtidigt Cypern, som vill att Turkiet erkänner landets myndigheter fullt ut. Turkiet har sedan 1970-talet stöttat den turkcypriotiska utbrytarrepubliken på norra Cypern, vilket stadigt varit ett hinder för allt närmande mellan EU och Turkiet.