– Det här är den största konstitutionella, politiska och sociala förändring som inträffat sedan slutet av andra världskriget, säger Catherine Barnard, professor i EU-rätt vid universitetet i Cambridge.

Fakta: Skottarna och valresultatet

Brexitförespråkarna vann folkomröstningen i Storbritannien med 51,9 procent av rösterna, medan 48,1 procent röstade för att stanna. Resultatet innebär att lämna-sidan vann med mer än en miljon röster.

Det officiella valdeltagandet var 72,2 procent.

I England och Wales röstade de flesta för att lämna, medan stanna-sidan fick störst stöd i Skottland och på Nordirland.

I Skottland röstade hela 62 procent för att stanna i EU. Bara 38 procent ville lämna unionen.

Skottarna folkomröstade om självständighet från Storbritannien 2014, men resultatet blev då att stanna kvar. Ett av argumenten för att inte rösta för självständighet var att Skottland skulle förlora tillgången till EU:s inre marknad.

– Det här är den största konstitutionella, politiska och sociala förändring som inträffat sedan slutet av andra världskriget. Och det har släppt lös en mängd olika krafter, säger Catherine Barnard, professor i EU-rätt vid universitetet i Cambridge, till TT.

Skottlands regionala regeringschef Nicola Sturgeon förklarade under lördagen att det skulle vara "demokratiskt oacceptabelt" att skottarna ska tvingas ut ur EU mot folkets vilja.

Efter ett krismöte sade Sturgeon att hon vill ha "omedelbara diskussioner med EU-institutionerna och andra medlemsstater för att utforska alla tillgängliga möjligheter för att säkra Skottlands plats i EU".

"Har pågått länge"

Samtidigt fortsätter Skottland förberedelserna för att hålla en ny folkomröstning om självständighet.

– Processen för att bryta upp Storbritannien har pågått länge. Sprickorna har funnits redan tidigare, men det är möjligt att det här kan påskynda processen, säger Lena Andersson, redaktör på Utrikespolitiska institutet.

Även i Nordirland har det kommit krav på en folkomröstning om förhållandet till Irland. Något som Irlands utrikesminister välkomnar i framtiden – men inte nu – eftersom det "skulle orsaka mer splittring", säger Charlie Flanagan enligt Reuters.

– Jag tror inte chanserna att Nordirland bryter sig loss är så stora, men sannolikheten att Skottland lämnar tror jag är stor nu, säger Catherine Barnard.

En miljon vill göra om valet

Att EU-omröstningen har splittrat Storbritannien är tydligt på flera plan. Över två miljoner britter har skrivit under ett upprop om att hålla en andra folkomröstning om EU-medlemskapet, i hopp om att åtminstone tvinga parlamentet att behandla frågan.

– Jag tror inte att någon riktigt kunnat föreställa sig det här resultatet. Det var inte så att britterna gått och längtat efter den här omröstningen, den var snarare till för att ta bort hotet från Ukip och hålla ihop det Konservativa partiet, säger Lena Andersson.

"Det brådskar"

I Berlin träffades utrikesministrarna för EU:s sex grundarländer, där de krävde en snabb skilsmässa – det vill säga att Storbritannien så snart som möjligt lämnar in begäran om utträde. Något som enligt David Cameron inte kommer att ske förrän Storbritannien har fått en ny premiärminister, antagligen i oktober.

– Den här processen bör inledas så snart som möjligt så att vi inte lämnas i limbo, utan kan koncentrera oss på Europas framtid, säger Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier enligt BBC.

Förbundskansler Angela Merkel var något mer diplomatisk och sade att förhandlingarna måste ske i "god affärsmässig ton" och att Storbritannien kommer att "förbli en nära partner" till EU, uppger Reuters.

Att snabba på förhandlingarna ligger inte i brexit-sidans intresse, enligt Catherine Barnard.

– Så fort Storbritannien ansöker om utträde så har de två år på sig att förhandla. Dessa två år kommer att passera väldigt snabbt. Lämnasidan vill samla sig innan de börjar förhandla, säger hon till TT.