Fakta: Valet i Berlin

2,5 miljoner människor är röstberättigade i söndagens val till Berlins representanthus, "Abgeordnetenhaus" på tyska.

Representanthuset är ett av Tysklands 16 delstatsparlament. I de flesta delstater kallas parlamenten "Landtag", lantdag, dock inte i stadsstaterna Berlin, Hamburg och Bremen.

Sedan 2011 styrs Berlin av en så kallad stor koalition mellan socialdemokratiska SPD och kristdemokratiska CDU. I december 2014 tog Michael Müller (SPD) över borgmästarposten, sedan den populäre Klaus Wowereit från samma parti avgått i förtid. I helgens val utmanas Müller av Frank Henkel från Angela Merkels parti CDU, en kandidat som under den senaste mandatperioden suttit i samma delstatsregering som Müller.

Vallokalerna stängde klockan 18.

Valet i Berlin är en temperaturmätare för de politiska vindarna i Tyskland och inför nästa års parlamentsval. Det tämligen nybildade främlingsfientliga partiet AFD, som skördat framgångar i flera tidigare delstatsval, fick i Berlin omkring 14 procent enligt beräkningar sent på söndagen från bland andra mediebolagen ZDF och ARD.

De stora förlorarna var Socialdemokraterna (SPD) som beräknades backa med backade med närmare 7 procentenheter och få drygt 21 procent. Förbundskansler Merkels konservativa parti CDU backade med närmare 6 procentenheter till knappt 18 procent enligt beräkningar av mediebolaget ZDF vid klockan 23.

Müller kan få fortsätta

De gröna backade något och beräknades få drygt 15 procent. Vänsterpartiet Linke låg på knappt 16 procent. Linke gick därmed framåt med omkring 4 procentenheter.

Därmed kan den socialdemokratiske borgmästaren Michael Müller komma att fortsätta att styra Berlin, kanske i koalition med de mindre vänster-mittenpartierna.

Sedan 2011 har Berlin styrts av en koalition av SPD och CDU. I söndagens val utmanades borgmästare Müller av kristdemokraten Frank Heller som i dag är delstatens inrikesminister.

Omkring 2,5 miljoner människor hade rösträtt i valet till Berlins representanthus.

Det största orosmolnet på Müllers himmel var framgångarna för högerpopulistiska AFD, som skördat stora framgångar i flera delstatsval i år. För två veckor sedan blev AFD andra största parti i Mecklenburg-Vorpommern med drygt 20 procent av rösterna.

Många missnöjesröster

Enligt beräkningarna får AFD alltså omkring 14 procent i Berlin – en rejäl framgång men alls inte lika stor som partiet nått i andra delstater. Rutger Lindahl, statsvetarprofessor vid Göteborgs universitet, konstaterar att AFD vinner många missnöjesröster:

– Det är framför allt folk från SPD och CDU som har strömmat över. Men Berlin är ingen riktig plattform för AFD.

Inför valet till förbundsdagen nästa år är främsta hotet mot Socialdemokraternas och CDU:s koalition ett "röd-röd-grönt" samarbete mellan SPD, Linke och De gröna, menar Lindahl.

– Det utfall vi ser i Berlin med ett röd-röd-grönt styre – om det nu blir så – skulle kunna sätta press på förbundsregeringen. Vi vet ju att det gnisslar lite mellan koalitionspartnerna, säger han.