Fakta: De svenska båtinsatserna

1 juni–31 augusti 2015 jobbade svenska Kustbevakningens fartyg KBV 001 Poseidon i Medelhavet i EU:s gränsbevakningsorgan Frontex operation Triton.

Under de tre månaderna deltog Poseidon i 22 räddningsinsatser, de flesta utanför Libyens kust.

Totalt räddade man 5 295 personer och tog hand om 53 döda.

1 oktober 2015–31 mars 2016 ingår Kustbevakningens patrullbåt KBV 477 i Frontex operation "Poseidon rapid intervention".

De tre första månaderna räddade man 2 845 personer från vattnet eller från båtar som inte klarade sig till land på egen hand.

Hittills i år har man räddat 233 personer.

Båten patrullerar vattnen kring Lesbos utmed gränsen mot Turkiet.

Källa: Kustbevakningen

Fakta: Egeiska havet

Egeiska havet är den del av Medelhavet som ligger mellan Grekiska halvön och Mindre Asiens västkust.

Mindre Asien är en halvö mellan Medelhavet och Svarta havet och utgör huvuddelen av Turkiets asiatiska del.

Källa: Nationalencyklopedin

Hittills har de två svenska besättningarna som går i skift på patrullbåten KBV 477 räddat närmare 3 000 personer från vattnet eller från båtar som inte kan ta sig i land på egen hand. Detta inom loppet av tre månader.

Nu står det klart att insatsen med patrullbåten förlängs till den 31 mars.

Att avvara en så liten båt vintertid är relativt enkelt för Kustbevakningen eftersom småbåtarna ändå ofta läggs upp på land den här tiden på året.

– Då gör den större operativ nytt där, säger Mattias Lindholm, presskontakt vid Kustbevakningen.

En miljon på väg

Men redan nu pågår diskussioner om att eventuellt skicka en stor båt igen. Kustbevakningens Poseidon som under tre månader i somras jobbade i Medelhavet hade en besättning på 25 personer jämfört mot patrullbåtens fyra.

– Ingenting är klart men vi vet att behovet finns. Enligt UNHCR:s prognos står minst ytterligare en miljon människor i begrepp att ta sig över havet till Europa, säger Mattias Lindholm.

Med tanke på att det i somras tog Poseidon tio dagar att resa ner vill man gärna vara där i några månader.

Regeringen har gett tummen upp för myndigheten att åter skicka ett större fartyg.

– Sedan är det upp till Kustbevakningen att göra bedömningen vilka resurser vi kan avvara och hur länge. Vi har våra uppdrag här hemma som vi ska klara av och det står i regeringsbeslutet att konsekvenserna ska vara rimliga, säger Lindholm.

Ministern positiv

De som efterfrågar hjälpen är EU:s gränsbevakningsorgan Frontex som dessutom har flera andra medlemsländer som ingår i pusslet när de ska dimensionera gränsbevakning och räddningsinsatser.

– Vi får se hur lång period de behöver ett fartyg och hur lång tid vi kan avvara det, säger Mattias Lindholm.

Inrikesminister Anders Ygeman hoppas att Kustbevakningen påpekar att den svenska insatsen också gjort att många människosmugglare hamnat bakom lås och bom, förutom alla räddade människor.

– Det är fantastiskt positivt och vi har också fått väldigt bra respons från Frontex för den professionalitet som svenska Kustbevakningen och polisen har visat, säger han till TT.