– Det är inte en slump att vi börjar i Malmö.

Fredrik Sieradzki, Judiska församlingens informationscenter i Malmö, om en ny skolsatsning mot antisemitism.

Fakta: Antisemitiska hatbrott

Statistiken över polisanmälda brott 2014 där polisen identifierat antisemitiskt motiv visar att Stockholmsområdet och Malmö kommun sticker ut jämfört med övriga Sverige:

Malmö: 9 anmälda brott per 100 000 invånare

Stockholmskommunerna: 8 anmälda brott per 100 000 invånare

Göteborgs kommun: 3 anmälda brott per 100 000 invånare

Hela landet: 3 anmälda brott per 100 000 invånare

Tidigare har Malmö legat högre än Stockholm, men anmälningarna ökade i Stockholm 2014 och minskade samtidigt något i Malmö.

Sett till alla de polisanmälda brott som klassades som hatbrott 2014 i hela landet var 69 procent främlingsfientliga/rasistiska. En fjärdedel av dessa var afrofobiska, sju procent var antiromska, åtta procent islamofobiska, åtta procent kristofobiska eller hade andra antireligiösa motiv, fyra procent var antisemitiska.

Statistiken återspeglar inte faktisk utsatthet, utan bara antalet polisanmälningar. De flesta brott kommer inte till polisens kännedom.

Källa: Brottsförebyggande rådet

– Det är inte en slump att vi börjar i Malmö, säger Fredrik Sieradzki vid Judiska församlingens informationscenter i Malmö.

Staden sticker inte längre ut i statistiken över hatbrott med antisemitiska förtecken jämfört med Stockholm, men han anser att situationen är speciell här:

– Malmö är den stad i Sverige som vi upplever har mest av de här problemen.

Svårt att hantera

Målet är att få igång samtalen, att våga tala högt om det som många lärare tycker är svårt att hantera. Till sin hjälp får de nu filmer, övningar och diskussionsmaterial om antisemitism, rasism och flykt. 288 lärare får en särskild utbildning.

I en av filmerna berättar en tonårskille att han är stolt över att vara jude, men att han aldrig skulle gå runt på stan i Malmö med kippa eller davidsstjärna. Han sätter sin egen säkerhet först, säger han och berättar om kompisar som gick på McDonalds i kippa och genast blev påhoppade.

– Så fort man går ut och visar att man är jude uppstår det kalabalik, kaos.

Egna erfarenheter

Grundtanken i projektet är att hitta berättelser som Malmös ungdomar själva kan relatera till. Många har egna erfarenheter av flykt och rasism. När skolmaterialet testades i olika grupper visade det sig att ungdomar med sådana erfarenheter blev mer engagerade.

– Rasism, flykt – det är frågor som ligger så nära. Det gör det kanske explosivt, men det ger också en möjlighet. Känslorna finns så nära, säger Lena Friblick från Xenofilia, företaget som tagit fram materialet.

Stad av minoriteter

Malmös skolkommunalråd Anders Rubin (S) anser att det som händer i Malmö visar på hur det kommer att se ut i många svenska städer i framtiden. Att vara en stad av minoriteter är en utmaning, anser han, och förtryck av olika minoriteter måste hanteras.

– Malmö blir nog omöjligt att bo i om vi inte har respekt och förståelse för varandra.