Fakta: Elva kandidater till jobbet som FN-chef

De elva kvarvarande kandidaterna till jobbet som FN:s generalsekreterare, rangordnade efter det stöd de fick i den senaste omröstningen i säkerhetsrådet i början av augusti. Ytterligare ett par omröstningar kommer att hållas innan rådet enats om vilken kandidat de ska lägga fram för FN:s generalförsamling.

00#0000000PlatsNamnLandBakgrund1António GuterresPortugalsex-premiärminister, FN:s tidigare flyktingkommissarie2Vuc JeremićSerbienex-utrikesminister, har varit ordförande i generalförsamlingen3Susana MalcorraArgentinautrikesminister, Ban Ki-Moons förra stabschef4Danilo TurkSlovenienexpresident och tidigare FN-ambassadör5Irina BokovaBulgarienUnesco-chef, diplomat6Srgjan KerimMakedonienex-utrikesminister och tidigare FN-ambassadör7Helen ClarkNya ZeelandUNDP-chef och ex-premiärminister8Christiana FigueresCosta Ricachef för FN:s klimatsekretariat UNFCCC9Igor LuksicMontenegroutrikesminister10Miroslav LajcakSlovakienutrikesminister11Natalia GhermanMoldavienex-utrikesminister

Källa: EU:s FN-representation, FN och Independent

Fakta: Så utses FN:s generalsekreterare

Enligt tradition utnämns generalsekreteraren för ett femårsmandat och kan bli omvald en gång, men detta omnämns inte i stadgarna. Ett förslag som har cirkulerat är att fastslå en period om sju år för att slippa omvalsproceduren.

Det formella beslutet fattas av FN:s generalförsamling men valet sker alltid på grundval av säkerhetsrådets rekommendation. En kandidat måste ha stöd av minst 9 av rådets 15 medlemmar.

Säkerhetsrådet genomför ett antal omröstningar, så kallade straw polls, för att enas. Valet kan i princip utsättas för veto om någon av de permanenta medlemmarna – Kina, Ryssland, USA, Frankrike och Storbritannien – skulle motsätta sig en viss kandidat.

Generalsekreteraren ska enligt FN-stadgan vara världsorganisationens högsta verkställande tjänsteman och den som uppmärksammar säkerhetsrådet på viktiga frågor. Han eller hon ska stå som symbol för FN:s ideal och vara talesperson för världens folk, särskilt de fattiga och utsatta.

Av tradition roterar posten bland världsdelarna. Sverige har haft en generalsekreterare, Dag Hammarskjöld 1953-61. Jan Eliasson är FN:s nuvarande vice generalsekreterare.

Källa: FN med flera

Det brinner i knutarna. Näste FN-chef börjar jobba den 1 januari, samma dag som Sverige tillträder som ordförande i säkerhetsrådet. Innan dess ska rådet ha genomfört ytterligare ett antal omröstningar och lämnat sin rekommendation till FN:s generalförsamling, som fattar det slutgiltiga beslutet. Den avgående generalsekreteraren, sydkoreanen Ban Ki-Moon, sade nyligen att han anser att en kvinna bör ta över rodret.

Ledarskap viktigt

– Det finns många framstående och eminenta kvinnliga ledare i regeringar och andra organisationer. . . Det finns inget skäl till varför det inte ska vara så i FN, sade Ban enligt bland andra The Guardian, men lade till att det är upp till medlemsstaterna att fatta beslutet.

Även FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson har sagt till TT att det är "i högsta grad relevant och giltigt och klokt" att driva frågan om en kvinnlig FN-chef.

Mats Karlsson, direktör vid Utrikespolitiska institutet och tidigare vice ordförande för Världsbanken, säger att det förvisso vore bra med en kvinnlig ledare men att det viktigaste är att det blir en kompetent person.

– Det måste vara någon som kan diplomati, kommunikation och management i den ordningen. Det krävs om man ska kunna kanalisera maktintressen till något konstruktivt, som eld upphör eller hållbar fred.

Guterres leder

Det avgörande, betonar Karlsson, är ändå vem stormakterna – säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina, som har vetorätt – kan enas om.

– Förhoppningen är att den öppna process som äger rum i år, med utfrågningar i generalförsamlingen och redovisning av de olika omröstningarna, ska tvinga stormakterna att välja riktigt kompetent ledarskap. Tidigare har processen inte alltid lett till den bästa kandidaten.

Efter den andra omröstningen i början av augusti hade António Guterres, Portugals förre premiärminister och FN:s tidigare flyktingkommissarie, störst stöd av de elva kandidaterna. Det är dock oklart om Ryssland vill stödja en kandidat från ett Natoland.

På andra plats hamnade Serbiens förre utrikesminister Vuc Jeremic. Den kvinna som ligger bäst till är Argentinas utrikesminister Susana Malcorra, på tredje plats.

Tidigare har den bulgariska Unesco-chefen Irina Bokovas och nyzeeländska UNDP-chefen Helen Clarks kandidaturer fått stor uppmärksamhet. I den senaste omröstningen hamnade de på femte respektive sjunde plats.