– Nej, inte alls, säger Katharina Brunat, göteborgare och entreprenör med specialitet inom hållbar utveckling.

Hon har ett stort nätverk av miljömedvetna göteborgare där många är positiva till trängselskatten.
– Men tyvärr orkar inte alla ta diskussionen för många blir väldigt upprörda när man säger att man är för trängselskatterna, säger hon. 

Det är också den bilden Metro får i kontakten med förespråkarna – för de är många. Enligt beräkningar är det i dag endast en svag majoritet emot trängselskatten. Men inte många av förespråkarna vill ställa upp och prata om sitt ställningstagande i medierna. De som ger en förklaring menar att de inför vänner och kolleger inte vill behöva försvara sig som trängselskatteivrare.

Folke Johansson, professor i statsvetenskap vid GU, skyller det hetsiga debattklimatet delvis på medierna:
– Det är alltid så att motståndare är mer aktiva än folk som är för något. Och jag tror att de som är för har lite större svårigheter att komma fram. Det är inte lika roligt att göra rubriker på ”här är en till som är för det och det”, säger han.

Kia Andreasson (MP), kommunalråd, är beklämd.
– Det är ju väldigt väldigt illa om det är så hård ton att man inte vågar säga från hjärtat vad man tycker. Jag vill ju mana till att människor säger vad de tycker, även om man skulle få hårda repliker tillbaka. Demokratin kräver ju det, att alla vågar komma till tals.

Hon menar att det ofta är så när det handlar om miljöfrågor, framför allt när det handlar om att begränsa bilismen.
– De som är emot trängselavgift, det sammanfaller med de som är ”rör inte min bil” och lätt blir aggressiva i ton och argument. När man driver frågor om det här så får man ofta höra att du hatar bilar. Det är svart eller vitt.

Negativ inför – positiv efteråt

Så har opinionen kring trängselskatten sett ut i bland annat Stockholm och London, enligt Andreas Nilsson, forskare i psykologi på psykologiska institutionen på Göteborgs universitet som bland annat arbetar med projektet ”Acceptansen för miljöpolitiska styrmedel, särskilt exemplet trängselskatter”.
– Man kan se på Stockholm att folk underskattade de positiva konsekvenserna av trängselskatten, som bättre framkomlighet och parkeringsmöjligheter. Och man överskattade lite hur mycket det skulle kosta, säger han. 

I Göteborg är det i dag en majoritet emot trängselskatten, hur stor den är vill Andreas Nilsson inte uttala sig om. Samma studie som gjordes i Stockholm ska göras här. 

Är det rimligt att tänka sig en likadan utveckling här?
– Jag tror att den frågan beror ganska mycket på hur bra systemet fungerar. En annan viktig faktor är om man upplever några positiva förändringar. Det är därför enligt mig en helt öppen fråga om och hur opinionen svänger.