Fakta: Kriget i Syrien

Snart fem års konflikt och krig i Syrien har resulterat i en kvarts miljon döda, mer än en miljon skadade och att miljontals syrier är på flykt.

I november enades de 17 länder som varit inblandade i de FN-ledda fredssamtalen om en fredsplan för Syrien.

I slutet av januari ska reella förhandlingar inledas mellan rebellgrupper och president Bashar al-Assads regim, och i maj ska ett eldupphör uppnås. Därefter ska en ny konstitution utarbetas och 2017 ska parlaments- och presidentval hållas.

Fredsförhoppningarna har dock grusats av konflikten mellan Saudiarabien och Iran, efter att Saudiarabien avrättat den shiamuslimska ledaren och regimkritikern Nimr al-Nimr.

– ICRC och FN fick klart med alla tillstånd i går (torsdags) kväll. Nu diskuterar vi de sista detaljerna för hjälpsändningarna, men det kommer inte att ske före söndag, säger Pawel Krzysiek, talesperson för Internationella Rödakorskommittén (ICRC) på telefon från Syriens huvudstad Damaskus till TT.

Invånarna i staden Madaya, som före kriget var en välbärgad semesterort, har vittnat om hur de tvingats äta katter, hundar, gräs, löv och insekter för att överleva. Bilder och filmer som spridits på internet visar utmärglade barn och gråtande vuxna som vädjar om hjälp. Enligt Läkare utan gränser har minst 23 människor dött av hunger sedan i början av december, sex av dem spädbarn under ett års ålder.

"FN kan inte verifiera uppgifterna, men vi har trovärdiga rapporter om att människor svälter ihjäl i Madaya", skriver Ghalia Seifo, talesperson för FN:s samordningsorgan för nödhjälp i Damaskus, Ocha, i ett mejl till TT.

"Från dåligt till värre"

Stadens 42 000 invånare har i ett halvår hållits i ett järngrepp av den syriska regimen och dess allierade, framförallt libanesiska Hizbollah. Sedan oktober har inga matleveranser nått staden och nu har den stränga vintern gjort situationen än värre.

"Att blockera hjälpsändningar har blivit en taktik i kriget", konstaterar Ghalia Seifo.

Den syriska regimen har gått med på att släppa fram hjälpen, mot att hjälpkonvojer också skickas till städerna Foah and Kefraya, som hålls av islamistiska rebellgrupper. Ett beslut som välkomnas av både FN och EU.

– Jag var där i oktober med den första hjälpkonvojen som vi skickade. Redan då var situationen väldigt svår. Nu förväntar vi oss att det gått från dåligt till ännu värre, säger Krzysiek.

"Svagare och svagare"

Men invånarna i Madaya är långt ifrån de enda som svälter i det av kriget sönderslitna Syrien. Enligt FN lever 400 000 människor i 15 olika belägrade områden.

– Det är ungefär lika illa i alla dessa områden. De är avskurna från matleveranser, utan tillgång till mat och sjukvård. Eftersom de inte vet hur länge belägringen ska vara tvingas de spara mat och blir bara svagare och svagare, säger Pawel Krzysiek.

Hjälpsändningarna till Madaya ses också som ett test för möjligheterna till ett framtida fredsavtal i Syrien. FN-sändebudet Staffan de Mistura landade på fredagen i Damaskus, för samtal med den syriska regeringen, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Den 25 januari ska parterna i konflikten mötas för fredsförhandlingar i Genève i Schweiz.

– Förhandlingar har ingen mening så länge vi är belägrade, så länge vi tvingas hoppas på en kopp mjölk till ett barn. Vad ska vi förhandla om? Vår död? säger den 28-årige oppositionella aktivisten Majed Ali till nyhetsbyrån Reuters.