Fakta: EU:s uppgörelse med Turkiet

EU-länderna och Turkiet enades i mitten av mars om ett avtal där flyktingar och migranter som anlänt till Grekland efter den 20 mars ska kunna skickas tillbaka. I gengäld ska EU-länderna direkt ta emot syriska flyktingar från läger i Turkiet.

Uppgörelsen har inneburit att antalet som sökt sig över Egeiska havet minskat kraftigt under året. Samtidigt har dock väldigt få flyttats i enlighet med avtalet: bara 731 personer har skickats tillbaka till Turkiet, varifrån EU-länderna i sin tur hittills endast tagit emot 2 343 personer.

I uppgörelsen i mars ingick även löften om ökat tempo i förhandlingarna om ett turkiskt medlemskap i EU och visumfrihet för turkiska medborgare. För det sistnämnda återstår dock fortfarande en rad formella krav.

I tisdags var det den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogans tur att låta något mer försonlig igen.

– Vi har ännu inte stängt EU-boken, förklarade presidenten i ett tal i Istanbul – även om han samtidigt påpekade att Turkiet minsann "alltid haft många andra alternativ".

Hans EU-minister, Ömer Çelik, bjöd för sin del på tuffare ord, framför allt riktade mot EU-parlamentets resolution från förra veckan om att förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap borde frysas.

– Om förhandlingarna var objektiva och rättvisa skulle Turkiet ha varit en fullvärdig medlem i dag, hävdade Çelik under sitt pågående besök i Bryssel, enligt AFP.

Ilskna utspel

Uttalandena är symptomatiska för hur det har låtit mellan Turkiet och EU allt oftare under 2016.

Inte minst från myndigheterna i Ankara har utspelen ofta varit drastiska och ilskna. EU och dess ledare har kritiserats för att inte göra tillräckligt för att uppfylla den överenskommelse som slöts i våras för att minska flyktingflödet över Egeiska havet. EU-länderna anklagas också för att stödja "terrorism" genom att inte slå till hårdare mot kurder i exil.

Diverse politiker i olika EU-länder har i sin tur kontrat med skarp kritik mot turkiska tillslag mot opposition och massmedia och uttalanden om att ett turkiskt EU-medlemskap i princip är omöjligt.

Viktigt för båda

För båda parter är ändå ett fortsatt samarbete viktigare än retoriken. EU vill för allt i världen inte riskera ännu en stor flyktingvåg in från Turkiet. Och för Turkiet är de ekonomiska relationerna till EU nödvändiga – inte minst i ett läge när den turkiska ekonomin på sistone hackat allt mer.

Den andan präglade också onsdagens samtal i Bryssel mellan Çelik och EU-kommissionärerna Frans Timmermans, Dimitris Avramopoulos och Julian King.

"De höll ett öppet, ärligt och konstruktivt möte... som bekräftade båda sidors inställning att fortsätta arbeta tillsammans" meddelades det i ett uttalande efteråt.