"Det är så lätt att prokrastinera sig när Facebook bara ligger ett klick bort på datorn."

Psykologen Anna Broman Norrby om att skjuta upp saker till senare.

Fakta: Tips för att sluta skjuta upp

Kartlägg ditt beteende. Vad är det jag skjuter upp? Vad gör jag i stället? Vilka ursäkter använder jag för att skjuta på saker och ting? Ökad medvetenhet gör det lättare att stå emot impulsen att hitta på något roligare i stället.

Dela upp arbetet i mindre, konkreta steg. Skapa delmål och belöna dig själv när du uppnått dem, en fika eller en stund på sociala medier.

Tillämpa 25-minutersmetoden. 25 minuters koncentrerat arbete belönas med fem minuters rast med valfri distraktion.

Öka avståndet till distraktionen. Sätt telefonen på flight mode, stäng ner lockande internetsidor eller stäng av internet helt om du inte behöver det för arbetet.

För den som pluggar kan det vara bra att sätta sig på ett bibliotek. Där finns inget kylskåp eller tv som pockar på uppmärksamhet.

Källa: Anna Broman Norrby, Akademihälsan, Göteborgs Universitet

Vi gör det alla då och då – skjuter upp något tråkigt eller obehagligt och ägnar oss i stället åt sociala medier eller tar en fika. För en del blir det ett problembeteende som de behöver hjälp att bryta. Det finns till och med ett vetenskapligt ord för det – prokrastinering.

Aldrig ledig

Psykologen Anna Broman Norrby på Akademihälsan vid Göteborgs universitet möter problemet ofta och hjälper studenter genom kognitiv beteendeterapi.

– Det paradoxala är att många som ägnar sig åt uppskjutande, de har aldrig ledig på riktigt. De är ständigt upptagna av tanken på vad de borde göra. Även när de tittar på en hel säsong av "Grey's anatomy" eller spelar dataspel så tänker de: Du borde skriva uppsats, du borde skriva uppsats, säger Anna Broman Norrby.

– En del som skjuter upp mycket kan faktiskt bli alldeles slutkörda av bara det faktum att de försöker distrahera bort sig från det de borde göra. Det tar otroligt mycket kraft, tillägger hon.

Påverkar hälsan

Vad är det som får oss att skjuta upp saker som vi vet att vi ändå måste göra förr eller senare. Anna Broman Norrby kallar det en flyktimpuls, som vaskats fram av evolutionen.

– Det finns inbyggt i vår genetik. När något känns jobbigt försöker vi undvika det. Flyktimpulsen slår till när vi ställs inför obehag, kanske rädsla för att misslyckas eller inte hinna med.

Att ofta skjuta upp arbetsuppgifter kan få konsekvenser på sikt. Det dåliga samvetet leder till självkritik och kanske kritik från omgivningen. Ångest och oro kan bli följden.

Problembeteendet har ökat, enligt Anna Broman Norrby, och hon ser två förklaringar. Dels att många i dag arbetar mer självständigt i långa projekt, dels att utbudet av distraktioner är så enormt.

– Det är så lätt att prokrastinera sig när Facebook bara ligger ett klick bort på datorn.