Fakta: Framgångar och motgångar

Folkens demokratiska parti (HDP) bildades 2012, och är sedan 2015 representerat i Turkiets parlament där det är tredje största parti.

I valet i juni 2015 skrällde partiet, som är prokurdiskt och profilerar sig som ett vänsterparti för landets minoriteter, och fick 13 procent av rösterna. Det innebar att styrande AKP förlorade sin majoritet i parlamentet.

Den karismatiske partiledaren Selahattin Demirtas tros vara en av orsakerna till framgångarna. Förutom honom leds partiet av Figen Yüksekdag.

Försöken att bilda en koalitionsregering misslyckades dock och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan utlyste nyval. Det hölls i november förra året och då sjönk stödet för HDP till 10,7 procent, alltså strax ovanför de 10 procent som krävs för att komma in i parlamentet. AKP fick då egen majoritet.

Erdogan har utmålat partiet som det terrorstämplade PKK:s politiska gren och därmed som ett hot mot Turkiet. HDP har dock förnekat några direkta kopplingar till PKK.

Källa: Reuters

Fakta: PKK och Turkiet

Kurdistans arbetarparti (PKK) kämpar för självständighet i sydöstra Turkiet sedan 1980-talet. Gerillarörelsen har terrorstämplats av Turkiet, USA och EU.

PKK-ledaren Abdullah Öcalan greps och fängslades 1999. I mars 2013 uppmanade han till vapenvila som i huvudsak hölls fram till i juli förra året.

Läget är nu värre än på årtionden i konflikten som kostat minst 40 000 människoliv. Den allvarliga situationen har också underblåsts av det syriska inbördeskriget.

Källa: BBC

Det var första gången som ett parti med kurdiska rötter lyckades ta sig över den hårda tioprocentsspärren i valet till det turkiska parlamentet – och mycket av framgångarna tillskrevs den karismatiske Demirtas. Han lyckades nå ut till icke-kurdiska väljare och sågs som den ende politiker som verkligen kunde utmana president Recep Tayyip Erdogans retoriska färdigheter.

Men sedan valframgångarna i juni förra året har problemen hopat sig. Det styrande AKP säkrade egen majoritet i ett nyval, HDP har utsatts för bombdåd och det prokurdiska partiet har blivit en måltavla för regimens hårdföra efterspel som följt kuppförsöket.

"Svartmålas"

Det är med andra ord en trött Selahattin Demirtas som besöker Stockholm. Kort innan intervjun har han nåtts av uppgifter om att partiets vice ordförande gripits för att ha deltagit på en begravning av en HDP-medlem.

– Valresultatet känns fortfarande fantastiskt, men situationen i Turkiet har förändrats. Under det senaste året har Erdogan gjort precis allt i sin makt för att svartmåla oss och våra framgångar, säger han.

Den turkiske presidenten har efter kuppförsöket uteslutit HDP från politiska diskussioner om framtiden, på grund av påstådda kopplingar till den terrorstämplade PKK-gerillan. Förra sommaren brakade vapenvilan mellan PKK och staten samman och konflikten är nu värre än på årtionden.

Demirtas förnekar dock några direkta förbindelser med PKK.

– Det är bara ännu ett sätt för Erdogan att väcka misstro mot oss. Vi står för en fredlig lösning och är emot våld. Vårt fokus är att fredssamtalen ska återupptas.

En nyckel till fred är enligt Demirtas att tillåta PKK-ledaren Abdullah Öcalan att förmedla meddelanden till gerillan. Han sitter fängslad och har inte haft kontakt med familj eller advokater sedan förra året.

– Han är alltjämt för en fredlig lösning. Vi tror att hans budskap skulle kunna öppna upp för ett nytt förhandlingsläge. PKK har nyligen sagt att de kan gå med på vapenvila om Öcalan får träffa sina advokater.

Anklagas

I maj hävde parlamentet åtalsimmuniteten för flera ledamöter, enligt HDP ett sätt för Erdogan att ytterligare stärka sin makt. Flera HDP-politiker riskerar att ställas inför rätta, däribland Demirtas själv, som anklagas för att ha spridit terrorpropaganda. Enligt åtalet ska han ha hyllat PKK och Öcalan i ett tal angående parternas fredsförhandlingar 2013.

– Påståendena är absurda, det enda jag gjort är att förespråka fred. Det här är politiskt och saknar rättslig grund, hävdar han.

Demirtas tycks ändå hoppfull om framtiden. Opinionsundersökningar som visat att partiets stöd sjunkit till åtta procent avfärdar han som ytterligare propaganda från regeringen.

– Våra förutsättningar har inte ändrats efter valet, utan det som är annorlunda är den politik som förs mot oss. Vi har inte förlorat stöd, tvärtom tror jag att vi kommer att öka våra andelar.