Fakta: Åldersbestämningar

18 juli gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka om magnetkamera är en tillförlitlig metod för att bestämma någons ålder. 30 november 2017 ska studien vara klar.

11 juli 2016 slog Högsta domstolen fast att tandröntgen är en rättssäker metod att använda för att bestämma ålder på en åtalad person.

November 2015 föreslog regeringen en rad åtgärder för att minska antalet asylsökande. Ett av förslagen var att återinföra medicinska åldersbedömningar. Källa: Regeringen, HD.

I våras fick Rättsmedicinalverket regeringens uppdrag att göra de medicinska bedömningar av flyktingars ålder som tidigare utförts av barnläkare. Förhoppningen var att de skulle vara igång redan till sommaren. Undersökningarna görs när det är svårt att bestämma en flyktings ålder, om den är över eller under 18 år.

Nu bedömer verket att de kommer kunna göra 200-400 bedömningar under 2016.

– Vi tror att vi kommer igång under 2016 i mindre skala. Det är möjligt att vi är igång i höst, men vi kan inte säga exakt när. Omfattningen är svår att säga något exakt om, säger Åsa Brandt, kommunikatör vid Rättsmedicinalverket.

Förutser 14 800 bedömningar

Migrationsverket har tidigare tecknat ett scenario där det kan bli aktuellt med så många som 14 800 bedömningar för utredningar under 2016 och ytterligare 3650 under 2017, om det bedöms att så många som 70 procent av asylsökanden mellan 15-17 år, utan pass, testas. Det scenario migrationsminister Morgan Johansson, i en intervju med Ekot, ansåg som det mest realistiska.

Frågan är känslig eftersom det är svårt att hitta metoder som är säkra och eftersom ett ålderstest för den enskilde kan få stora följder. Socialstyrelsen dömde i våras ut de två metoder som använts, som röntgen av handleden och tänderna.

Sedan förra året har inga bedömningar gjorts eftersom barnläkarna vägrat utföra uppdraget. De hamnade i konflikt med Migrationsverket om hur bedömningarna skulle göras och om vilken vikt som skulle läggas vid röntgen.

– Vi ville göra en samlad bedömning, inte bara utifrån röntgen utan utifrån psykisk mognad, en kroppslig undersökning och utifrån flera perspektiv, säger Anna Bärtås, ordförande i Svenska barnläkarföreningen.

När Rättsmedicinalverket nu ska börja utföra testerna kommer de att använda sig av tre olika metoder; röntgen av tänder, magnetröntgen av knäleden och i vissa fall, röntgen av handleden.

Osäkra metoder används

– Vi har gjort en omvärldsanalys och sett hur man gjort i andra länder och när vi tar fram underlaget har det skett i samråd med Socialstyrelsen och andra myndigheter, säger Åsa Brandt, kommunikatör, vid Rättsmedicinalverket.

Det finns ännu ingen studie som visar hur väl magnetröntgen kan avgöra åldern på en person, vilket gör att de metoder som nu kommer användas kommer att var osäkra enligt Anna Bärtås.

– Vi har dömt ut handleds- och tandröntgen. Problemet är att det är särskilt svårt att fastställa just 18-årsgränsen med de här metoderna, säger hon.

– Oavsett vilken metod man använder är den biologiska skillnaden mellan olika individer väldigt stor. Det ser vi tydligt i en vanlig nionde-klass, säger hon.