Titel: Harry Potter och Fenixorden
Genre: Äventyr
Betyg: •••
Femte skolåret på Hogwarts börjar bistert för Harry. Först blir han sånär avstängd, sedan utsätts han för en förtalskampanj i pressen som hävdar att hans varningar om den onde Lord Voldemorts återkomst bara är försök att göra sig märkvärdig.
Han plågas också av den nya läraren i försvar mot svartkonster – en fnittrande tyrann klädd i rosa, utsänd av trolldomsministeriet för att hålla koll på Harry och hans mentor, rektor Dumbledore. Hon spelas härligt hemskt av Imelda Staunton som liksom Helena Bonham Carter (i en mindre roll) här sällar sig till den solida rollistan med idel brittisk skådisadel.
Anonyme tv-regissören David Yates undviker tröttsamma specialeffektsexcesser och lyfter fram de mänskliga konflikterna – och resultatet är en svärtad och engagerande film som påminner mer om den starka trean än den tjatigt effekttyngda tvåan.
Slutet känns dock lite abrupt, möjligen för att den tjockaste boken i serien här blivit den kortaste filmen.
C-G Karlsson
Skrämmande i sjukhus med långa korridorer
Titel: Från andra sidan
Genre: Skräck
Betyg: ••••
När sjuksköterskan Amy (Calista Flockhart) kommer till ett halvt övergivet barnsjukhus på Isle of Wight har oförklarliga olyckor redan börjat ske. Barnen är livrädda och pratar om den ”mekaniska flickan” som bor på övervåningen som stängdes 1959.
Spanska regissören Jaume Balagueró arbetar med de klassiska elementen inom den nya spanska skräckfilmsvågen (dit man kan räkna bland annat regissörens ”Darkness” och titlar som ”The others” och ”The devil’s backbone”); här finns barn som farit illa, knarrande hus med långa korridorer och en modig kvinnlig huvudroll. Skitskrämmande.
Spanjorerna fortsätter framgångsrikt att utmana japanerna och sydkoreanerna om skräckfilmstronen och jag tackar ödmjukast.
Andrea Reuter
Dvd-tips
En naiv värld skakas om
Titel: Välkommen till Pleasantville
Genre: Dramakomedi
Tobey Maguires och Reese Witherspoons syskonpar hamnar på magisk väg i tv-serie från 50-talet – och skakar om dess oskuldsfulla, inskränkta värld i den här pärlan från 1999. Intelligent humor, läckra bilder och en elegant drift med USA:s kristna höger – men den kunde klippts lite tajtare.
C-G Karlsson
Smart sati om vilsen medelklass
Titel: Little children
Genre: Dramakomedi
Smart, svärtad och underhållande satir om vilsna medelklassamerikaner som krisar och vänsterprasslar – och tar ut sin frustration på villaförortens perversa svarta får. Humorn växlar mellan vass, krass och ömsint och spelet (av bland andra Kate Winslet och Jackie Earle Haley) är ypperligt.
C-G Karlsson
Stämningsfullt för Gus van Sant-fans
Titel: Last days
Genre: Musikdrama
Kurt Cobain-inspirerad figur virrar omkring i stort hus med omnejd. Regissören Gus van Sant använder knappt någon dialog och det händer typ ingenting, men stämningen gör att ens intresse bibehålls. Dock mest för fans av regissören.
Andrea Reuter