Efter en översyn av reglerna för vad som får räknas in i bistånd ska OECD-DAC spika nya riktlinjer vid ett tvådagarsmöte i dag och i morgon.

Sverige överkört

En rad länder har drivit på för att vissa miltära insatser – som polisutbildning, utbildning av miltär i mänskliga rättigheter samt åtgärder mot extremism – ska kunna räknas med.

– Vi har varit väldigt mycket emot någon som helst förändring i definitionerna. Där har vi varit väldigt ensamma i att vilja stå emot de olika förslagen. Vi har jobbat stenhårt i ett och ett halvt år för att få in olika typer av begränsningar i texten. Vi är inte framme än, så vi vet inte hur det kommer att sluta, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP) till TT.

Enligt henne har Sverige i det längsta kämpat emot, bland annat med argumentet att det är farligt att blanda ihop humanitär och militär hjälp. Men också för att det kan göra att det gängse biståndet urholkas till förmån för militära kostnader.

– Vi anser helt enkelt att biståndet är en så begränsad resurs. De pengar som finns ska användas som bistånd, militären har väldigt stor budget ändå. Biståndet ska inte behöva bekosta militär utrustning och sådan verksamhet, säger Lövin.

Har fått kritik

Men för att kunna stå upp för principerna måste Sverige, enligt Lövin, delta fullt ut i förhandlingarna för att få till en så acceptabel och bra överenskommelse som möjligt.

I höstas fick Sverige hård kritik av OECD-DAC för att regeringen tog så mycket av biståndet till att betala för flyktingmottagandet på hemmaplan. Nu har regeringen inbördes gjort upp om att högst 30 procent av biståndet ska kunna räknas av till mottagandet. Sverige kommer ändå vara det land som räknar av mest från biståndet.

I en debattartikel i biståndsorganets Sidas tidning Omvärlden understryker organisationer som Diakonia, Forum Syd och Rädda barnen att den svenska regeringen måste hålla emot så mycket det bara går när nya biståndskriterier ska spikas.