Fakta: EU och försvaret

EU har en gemensam försvars- och säkerhetspolitik, som främst är inriktad på att kunna göra samordnade internationella krisinsatser. Bland annat ingår att kunna sätta in gemensamma snabbinsatsstyrkor, som dock ännu aldrig använts.

Tankar på en "EU-armé" har framförts genom åren, men inte fått tillräckligt stöd. "EU ska inte ha arméer, flygvapen och allt det där", deklarerade exempelvis Storbritanniens förre premiärminister David Cameron när ländernas stats- och regeringschefer senast höll en större försvarsdiskussion, i december 2013.

Ännu en försvarsdiskussion är nu utlyst till årets decembertoppmöte i Bryssel. Även i Bratislava redan på fredag väntas ledarna också tala om försvarsfrågor på initiativ från Tyskland och Frankrike.

22 av EU:s nuvarande 28 medlemsländer är samtidigt medlemmar i försvarsalliansen Nato. Endast Sverige, Finland, Österrike, Irland, Malta och Cypern står tills vidare utanför.

Fakta: Jean-Claude Juncker

Luxemburgaren Jean-Claude Juncker, född 1954, utsågs 2014 till EU-kommissionens nye ordförande. Juncker fördes fram av medlemsstaternas stats- och regeringschefer sedan hans partigrupp – kristdemokratiskt konservativa EPP – fått flest mandat i det senaste EU-valet.

Juncker var premiärminister i Luxemburg från 1995 till 2013 och har parallellt även suttit som landets finansminister 1989–2009 och som ordförande för eurogruppen 2005–2013. Han är utbildad jurist, men har i princip hela sitt vuxna liv arbetat politiskt efter att tidigt ha engagerat sig i kristdemokratiska CSV.

– Vi måste ha ett europeiskt militärhögkvarter och vi behöver börja jobba mot en gemensam militär styrka, sade kommissionsordföranden i sitt stora linjetal om läget i unionen.

De svenska åhörarna i EU-parlamentet i Strasbourg är dock inte direkt förtjusta.

– Det tycker jag inte alls om. Jag tycker inte att EU ska vara en militär union, säger Marita Ulvskog (S).

– Vad vi behöver är en mer samordnad militär förmåga när det gäller insatser, som i Mali, men också att vi använder mer resurser på försvar i Europa. Och vi löser inte det genom att upprätta ett nytt högkvarter någonstans, säger kollegan Gunnar Hökmark (M).

"Tydlig ideolog"

Varken Ulvskog eller Hökmark är i allmänhet särskilt imponerade av Junckers tal, även om deras partigrupper i EU-parlamentet formellt utgör luxemburgarens maktbas.

– Han sade många bra saker, bland annat om att stoppa social dumpning. Men det är ju väldigt långt avstånd mellan det han säger och det han faktiskt uträttar, säger Ulvskog.

– Han beskrev inte någonting av de problem som finns i Europa och Europeiska unionen. Och sedan fastnar han i dessa ständiga tal om nya institutioner och nya fonder, tycker Hökmark.

Cecilia Wikström (L) är mer nöjd.

– Han är en tydlig ideolog och det är precis vad Europa behöver just nu, säger Wikström om Juncker.

Länderna har bollen

Förslaget om försvarssamarbete var väntat på förhand, liksom mycket annat i Junckers tal. Han vill utöka och förlänga investeringsfonden Efsi, modernisera och förändra upphovsrätten, satsa på bredband och skapa en europeisk "solidaritetskår", där ungdomar kan göra internationella insatser av alla de slag på samma sätt som i USA:s fredskår.

Just solidaritet manade han också till när han närmast bedjande uttryckte hopp om att EU:s nuvarande ordförandeland Slovakien ska kunna lösa tvisten om hur asylsökande ska kunna fördelas.

Att bollen där – liksom i många andra frågor – ligger hos medlemsstaterna är också något som den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström betonar.

– Kommissionen kan leverera förslag och det gör vi. Men medlemsländerna måste ju sedan se till att de blir verklighet och där är det mycket som fortfarande står och stampar, säger Malmström till TT.