I slutet av april inleddes en unik rättegång i tyska Essen mot avfallsföretaget Dela, som i stället för att stabilisera och slutförvara stora mängder kvicksilver har sålt den vidare på svarta marknaden.

I början av april berättade tidningen Avfall och Miljö om den osannolika härvan – som också uppmärksammas i senaste numret av reportagemagasinet Filter.

Batteriåtervinning

I årtionden har svenskar lämnat sina giftiga kvicksilverbatterier i små holkar och på återvinningsstationer. Efter att 40 ton rent kvicksilver hade separerats från batterierna beslutade Naturvårdsverket att det skulle skickas till Dela, där kvicksilvret skulle stabiliseras som kvicksilversulfid genom att blandas med svavel. Men bara 10 ton av det svenska kvicksilvret hamnade sedan i slutförvaret i en nedlagd saltgruva i Sonderhausen.

Våren 2014 började tysk polis nysta upp kvicksilverhärvan. De 30 ton kvicksilver från Sverige som har försvunnit har visat sig bara vara en droppe i havet. Enligt chefsåklagaren Bernd Bieniossek har Dela förskingrat runt 1 000 ton kvicksilver under åren 2011–2014, skriver Avfall och Miljö.

Smugglades via Schweiz

En stor del av det mycket giftiga grundämnet har smugglats till Schweiz, ett land som står utanför EU och saknar många internationella avtal om miljögifter. Därifrån har kvicksilvret sålts vidare på den svarta världsmarknaden, skriver Filter.

De mycket restriktiva handelsbegränsningarna för kvicksilver har pressat upp priset. Ett ton kan kosta uppåt en halv miljon kronor. Totalt tros de åtalade Dela-direktörerna ha dragit in summor som närmar sig en halv miljard kronor.