Fakta: EU och Nato

Försvarsalliansen Nato, som bildades 1949, har 28 medlemmar, bland dem Danmark, Norge, Island och de baltiska staterna.

Av EU:s 28 medlemmar står endast Sverige, Finland, Österrike, Malta, Cypern och Irland utanför försvarsalliansen. Icke-EU-medlemmar som är med i Nato är USA, Kanada, Island, Norge, Turkiet och Albanien.

Montenegro är samtidigt på god väg att bli medlem nummer 29 i både Nato och EU. Till försvarsalliansen har det lilla Balkan-landet redan välkomnats, även om medlemskapet formellt blir klart ungefär om ett år, då alla medlemsländer ratificerat inträdet.

Till EU är vägen något längre – hittills har endast två av 35 så kallade förhandlingskapitel avslutats i de formella förhandlingar som inleddes 2012.

– Det var ett unikt möte, säger utrikesminister Margot Wallström (S) sedan hon och hennes finländske kollega Timo Soini (Sannfinländarna) för första gången deltagit i den "28+2"-konstellation som dragits i gång för att förbättra dialogen mellan Natoländerna och Sverige och Finland.

– Det har varit från alla håll en mycket välkomnande attityd. Och förstås också lite smått retsamt från kolleger som säger "välkomna till Nato" och "vi skulle vilja se Sverige och Finland som Nato-medlemmar", berättar Wallström.

"Närmaste partner"

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg betonade på förhand behovet av mer samarbete mellan EU och Nato. I fredagens möte deltog även EU:s utrikeschef Federica Mogherini.

– Nato och EU är unika partner. Vi delar samma värderingar och vi står inför samma utmaningar, sade Stoltenberg inför mötet och kallade samtidigt Sverige och Finland för "två av Natos närmaste partner".

– Vi är överens om att här behövs både EU och Nato och vi behöver samarbeta närmare. Det har diskuterats och förts fram förslag på hur man ska ändra på formerna – möten oftare och kanske även bjuda in Jens Stoltenberg till EU:s utrikesministerkrets någon gång, säger Margot Wallström efteråt.

Ryssland i fokus

Redan i torsdags enades Natoländerna om att hålla nya samtal med Ryssland inför kommande Nato-toppmöte i Warszawa i juli. När och om vad är dock ännu inte klart.

Även på fredagen var relationen till grannen i öst en huvudfråga. Rysslands agerande är ett gemensamt orosmoln för utrikesministrarna från både EU och Nato.

– Det är klart att alla är oroade över att vi ser mer och mer propaganda, mer hybridhot och också traditionella, öppna hot. När vi beskriver vår egen hållning så har vi upplevt att man till och med hotar med utplacering av kärnvapen och annat. Och det är klart att det är högst otillfredsställande, säger Margot Wallström i Bryssel.