Fakta: FN:s säkerhetsråd

FN:s säkerhetsråd har 15 platser varav fem är permanenta: USA, Storbritannien, Ryssland, Kina och Frankrike. Övriga tio platser väljs på två år och fördelas mellan olika regioner.

Säkerhetsrådet har huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, enligt FN-stadgan. De beslut rådet tar är bindande för alla medlemsstater inom FN. De permanenta medlemmarna har vetorätt och kan därmed stoppa beslut.

Sverige kandiderar för en plats 2017–2018 inom gruppen VOAS, Västeuropeiska och andra stater. Konkurrenterna är Italien, som suttit sex gånger tidigare, och Nederländerna som suttit fem omgångar.

Sverige har suttit i säkerhetsrådet vid tre tillfällen tidigare, 1957–58, 1975–76 och 1997–98.

– Det här innebär att Sverige är tillbaka i FN och Sverige är tillbaka i världen och vi ska göra det vi har lovat att göra, sade en nöjd Margot Wallström till TT efter beskedet att Sverige röstats in med klar majoritet.

Röstningen ägde rum i generalförsamlingen där alla länders ambassadörer skrev på lappar vilka länder de önskar se i säkerhetsrådet 2017–2018. Under en lång väntan, då rösterna räknades, minglade utrikesministern runt mellan bänkraderna och småpratade med många afrikanska länder – de sägs ha varit viktiga för Sveriges framgång.

Starka applåder

När resultatet stod klart, att Sverige får 134 röster vilket alltså är en bra bit över de 128 som krävdes, utbröt långa, starka applåder som ytterligare betonade stödet för Sverige. Margot Wallström och den svenska FN-ambassadören Olof Skoog kramade om varandra och långa köer av gratulanter uppstod.

– Jag tror att de ser att Sverige är aktivt i FN på ett sätt de gillar, de ser att det var vår tur, vi har nästan inte suttit här på 20 år och sedan tror jag en del är sympatiskt inställda till sättet vi arbetar vi har en öppen och utåtriktad diplomati som uppskattas, säger Skoog om vad de länder som stött Sverige gillat.

Sätter agendan

Sverige kommer nu att ta plats som en av rådets icke-permanenta medlemmar i januari nästa år. Och det blir en stor utmaning direkt. Sverige får ordförandeposten, som går i bokstavsordning, första månaden.

– Fokus har legat på att få de här rösterna på vår kandidatur, nu får vi sätta oss och fundera på exakt hur vi ska förbereda oss för ordförandeskapet. Men det kommer vara ett gediget och energiskt arbete så vi kommer in proffsigt i säkerhetsrådet, säger Olof Skoog.

– Ordföranden sätter agendan och bestämmer vad som ska komma upp, så där finns möjlighet att driva några speciella svenska frågor, till exempel jämställdhet, säger Peter Wallensteen, freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet.

– Säkerhetsrådet är ett krishanteringsorgan och det kan ju dyka upp alla möjliga kriser som gör det svårt att få igenom den svenska agendan, fortsätter han.

Eliasson grattade

Vid den svenska pressträffen dyker plötsligt FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson upp för att gratulera utrikesministern till resultatet. Även han tror att ordförandeposten är viktig.

– När Sverige kommer in med så övertygande siffror och dessutom kommer att vara ordförande två gånger då kan man sätta dagordningen, och det är en viktig funktion, säger Eliasson till TT.

Statsminister Stefan Löfven påminner om att FN-chefen Ban-Ki Moon kallade Sverige för en supermakt när han var i Stockholm senast, inte militärt men i solidaritet.

– Det är det jag tror betalar sig nu, sade Löfven på en pressträff i Bryssel.