Fakta: Folkmord i internationell rätt

I dagligt tal avser folkmord ofta omfattande dödande av civila, men i internationell rätt har domar för folkmord bara avkunnats i två fall: för massakern i Srebrenica i Bosnien 1995 samt massdödandet i Rwanda 1994. Den juridiska termen folkmord fanns inte före andra världskriget.

Enligt FN:s folkmordskonvention från 1948 innebär folkmord att "förgöra helt eller delvis en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp".

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) åtalade 2008 Sudans president Omar al-Bashir i dennes frånvaro för folkmord i Darfur. En folkmordsrättegång pågår också vid en FN-stödd domstol mot ledare för Röda khmererna i Kambodja på 1970-talet.

Även Guatemalas forne diktator Efraín Ríos Montt har åtalats för folkmord.

Fakta: Folkmordet i Rwanda

Uppskattningsvis 800 000 människor dödades under folkmordet i Rwanda våren 1994. Det leddes av extremnationalister från majoritetsfolket hutu.

De flesta offren tillhörde minoritetsfolket tutsier, men även hutuer som sågs som medlöpare mördades.

Folkmordet var noga planerat, men utlösande faktor var nedskjutningen – oklart av vem – av det flygplan som dåvarande hutupresidenten Juvénal Habyarimana och hans burundiske kollega Cyprien Ntaryamira färdades i.

Habyarimana hade då skrivit på ett fredsavtal med tutsigerillan RPF, vilket en del såg som ett svek.

Efter 100 dagars dödande störtade RPF folkmordsregimen och styr än i dag. Den forne gerillaledaren Paul Kagame är ännu president.

Den numera svenske, ursprungligen rwandiske, medborgaren ska ha lett folkhopar som klubbade, högg och sköt ihjäl tusentals män, kvinnor och barn i prefekturen Butare i södra Rwanda.

– Han beordrade dem att döda, och han var med och dödade som alla andra, har exempelvis en fängslad medbrottsling sagt i förhör.

Berinkindi fälls för folkmord och krigsbrott innefattande mord, mordförsök och människorov när folkgruppen tutsi skulle utplånas. Den 61-årige mannen var en lokal ledare under folkmordet, bland annat när tusentals människor massakrerades vid ett berg, och hundratals dödades i ett kommunhus där mördarna klubbade ihjäl sina offer i skift.

Chefsåklagare Tora Holst anser att domen sänder en internationell signal om att så grova brott inte begås ostraffat.

Får skadestånd

Femton offer får skadestånd på 30 000–100 000 kronor i enlighet med rwandisk rätt. Det är första gången en svensk domstol utdömer skadestånd till folkmordsoffer. Pengarna har beslagtagits från Berinkindi.

Målet bygger på vittnesmål. Försvaret ifrågasätter dem, bland annat för att det gått lång tid sedan 1994.

– Det råder delade uppfattningar inom vittnespsykologin om vad man kan minnas, säger 61-åringens försvarsadvokat Hanna Lindblom. Hon utgår från att hennes klient ska överklaga.

Domstolen påpekar att minnesbilderna har granskats noga. Berinkindi var en välkänd person lokalt. Rätten påpekar också att människor i allmänhet minns traumatiska händelser väl. Tora Holst berättar också om vittnen i fallet som inget hellre vill än att glömma, men som inte kan.

Mastodontmål

Mastodonträttegången ägde delvis rum i Rwanda. Att ro i land målet var inte lätt enligt Holst. Andra utredningar kan man slutföra när man anser att man har tillräckligt. Här har utredarna fortsatt – beviskraven är mycket höga.

– Vi visste att vi måste försöka få tag på alla vittnen vi kan, säger hon.

Det blev över 50.

Fallet är det andra om folkmord i svensk domstol. 2013 dömdes svensk-rwandiske Stanislas Mbanenande till livstids fängelse.

Omkring 800 000 människor dödades i folkmordet.