Fakta: FN:s generalförsamling

FN:s generalförsamling samlas varje år i september. Då hålls också den allmänna debatten då världens ledare talar i FN-högkvarteret i New York. Årets generalförsamling är den 71:e.

Varje land har en röst i generalförsamlingen. I viktiga frågor krävs två tredjedels majoritet. Till skillnad från säkerhetsrådet kan församlingen generellt inte fatta bindande beslut. Den är dock viktig för debatt och opinionsbildning. Generalförsamlingen kan i princip ta upp vad som helst utom, normalt sett, ämnen som avhandlas i säkerhetsrådet.

Generalförsamlingen väljer generalsekreterare på förslag från säkerhetsrådet, en process som just nu pågår då sydkoreanen Ban Ki-Moon avgår vid årsskiftet.

I år står 195 talare på listan. De har i allmänhet 15 minuter på sig. Preliminärt kommer debatten att pågå fram till måndag lunch, från klockan nio på morgonen till nio på kvällen.

Förr i världen, när ledare som Venezuelas avlidne president Hugo Chavez, Libyens Muammar Kaddafi och Kubas Fidel Castro deltog kunde det bli stor show i kammaren.

Källor: FN och TT:s arkiv

Statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström och USA:s första dam Michelle Obama satt i publiken i den guldgröna generalförsamlingen när Obama höll sitt åttonde och sista anförande där.

Presidenten gav sig ut i en ideologisk hyllning av tolerans, globaliseringen, demokrati och mänskliga rättigheter – och talade med skärpa om situationen för flyktingar och stigmatiseringen av muslimer i världen. Han gav kängor till Ryssland, och sade bland annat att landets gränser på sikt blir mindre säkra om man "fortsätter att lägga sig i sina grannars inre affärer".

"Blod på sina händer"

Men Obama berörde inte den brutna vapenvilan i Syrien, med mer än att konflikten kräver hårt diplomatiskt arbete och stora humanitära insatser. Det stod i bjärt kontrast mot avgående Ban Ki-Moon, som också höll sitt sista tal under en högnivåvecka: Assadregimen "fortsätter att tunnbomba bostadsområden och systematiskt tortera tusentals fångar" och bär den största delen av skulden för dödandet av civila i kriget, sade generalsekreteraren skarpt.

– De starka beskyddare som håller liv i kriget. . . har blod på sina händer.

Stora delar av Bans tal var självkritiskt gentemot världssamfundet. Han nämnde kolerautbrottet på Haiti, som spårats till FN-soldater, och uttryckte frustration över handlingsförlamning och att så många beslut blockeras av veton i bland annat säkerhetsrådet.

– Jag rekommenderar att en högnivåpanel med syfte att förbättra beslutsfattandet inom FN inrättas, sade han allvarligt.

Wallström om kvinnor

Generalförsamlingsdebatten har lockat ledare från hela världen till ett New York präglat av oro och förstärkt bevakning efter helgens explosioner. Syrienkonflikten och flyktingkrisen lär bli återkommande teman hos de 195 talarna, bland dessa Kanadas premiärminister Justin Trudeau och Storbritanniens nya premiärminister Teresa May.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan, som höll sitt anförande kort efter Obama, tog dock tillfället i akt att mana omvärlden att bistå Turkiet i jakten på predikanten Fethullah Gülen, som befinner sig i USA och som Erdogan hävdar låg bakom kuppförsöket i Turkiet i somras.

Alla världsledare deltar inte FN-mötet. Rysslands president Vladimir Putin, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Kinas president Xi Jinping har tackat nej.

Sverige representeras av utrikesminister Margot Wallström som preliminärt håller det blågula talet på fredag.

– Jag kommer att prata om de riktigt stora frågorna vi har framför oss, om att vi måste göra mer när det gäller fredsbyggande och konfliktförebyggande, säger Wallström till TT.

Dessutom planerar hon att ta upp klimathotet och "det som är en instinkt från vår sida, nämligen att fråga: Var är kvinnorna?".