– Fältpiplärkan är Sveriges kanske mest utrotningshotade fågel, det finns bara mellan 20 och 40 par i landet. Nu har vi redan sett att den dykt upp och häckat på några platser där projektet pågår.

Pål Axel Olsson, professor i växtekologi vid Lunds universitet, om projektet Sand Life, som pågår på 23 ställen i Sydsverige.

Fakta: Tallen skulle stoppa sandflykten

Sandflykt blev ett växande problem under 1700- och 1800-talen, då Sveriges växande befolkning behövde mer virke, grästorv, odlings- och betesmarker.

När de bindande växterna försvann började sanden röra på sig – vilket gav dramatiska följder. Sanden flög iväg och hopade sig i höga dyner på oönskade platser. Stora arealer jordbruksmark förstördes och kläddes in i sand.

Lösningen blev plantering av tall, dyngräs och vresros som skulle binda sanden. Efter de omfattande planteringarna under 1800-talet har sedan tallen och vresrosen brett ut sig och tagit över mer och mer. Följden blir att de djur och växter som behöver de öppna, soliga, varma sandmarkerna för att överleva trängs tillbaka.

Det försöker projektet Sand Life råda bot på genom att röja bort tall och vresros på 23 olika platser i Skåne, Halland och på Öland. Projektet, som till hälften finansieras av EU, pågår 2012-2018 i regi av länsstyrelserna, Lunds universitet och Kristianstads kommun.

Källa: Sandlife.se

– Fältpiplärkan är Sveriges kanske mest utrotningshotade fågel, det finns bara mellan 20 och 40 par i landet. Nu har vi redan sett att den dykt upp och häckat på några platser där projektet pågår, säger professor Pål Axel Olsson till TT.

Lunds universitet ansvarar för uppföljningen av projektet Sand Life, som startats för att minska mängden tall i sanddynområden, öka mängden bar sand och antalet blommor rika på nektar.

Bot mot sandflykt

Det fanns en tid när tallarna ansågs vara lösningen på ett jätteproblem, sandflykten. Under 1800-talet pågick masskampanjer för att binda sanden och därmed rädda jordbruksmarken från flygande sandmoln.

Nu, när problemet med vandrande sanddyner sedan länge är löst, är det i stället utbredningen av tall och vresros som är ett hot. Växter och djur som trivs bäst i det öppna sandlandskapet får allt färre ställen att bo på.

– Sverige har gjort politiska åtaganden internationellt, vi har lovat att bevara de här habitaten, säger Pål Axel Olsson.

Ansamling av bin

Utöver att vissa djurarter räddas från att helt försvinna från Sverige blir det pluseffekter i form av fler bin och humlor, som har en viktig roll i naturen som pollinerare. Dem fanns det gott av när Pål Axel Olsson nyligen besökte en av projektplatserna, Gropahålet söder om Åhus.

– Vi har sett att det är rätt växter som kommer in och etablerar sig där vi har grävt, viktiga nektarkällor som vädd, blåeld och backtimjan. Det vi sett hittills är en väldig ansamling av bin och humlor i de här områdena.

Även människor kommer att ha glädje av uppröjningen, som nu pågår i Halland, Skåne och på Öland påpekar han, genom att igenvuxna, ofta strandnära områden öppnas.