Anna Wraxe 

Anna Wraxe 

Anna Wraxe har sin mottagning på Hötorgstandläkarna i Stockholm och Susanne Smedberg har sin mottagning i Ulricehamn och sitter också i Tandläkarförbundets styrelse. Tillsammans svarar de på vad som är sant och falskt om dina tänder.

”Att skölja munnen efter tandborstning tar bort effekten.”

SANT . Här är tandläkarna överens. Att skölja munnen spär ut den stärkande effekt som fluoret har på emaljen. Anna Wraxe berättar att hon rekommenderar personer som har lättare att få hål att inte skölja munnen efter borstning. För dig som tycker det känns konstigt att bara låta bli att skölja har Susanne Smedberg ett tips.

– Ta i stället lite vatten, jobba upp ett skum av tandkrämsresterna du har kvar i munnen och sila det mellan tänderna innan du spottar ut. 


”Snus kan vara bra för munhygienen”

Susanne Smedberg 

Susanne Smedberg 

FALSKT. Det här är ett påstående som grundar sig i att snusets låga PH-värde och de ämnen det innehåller skulle döda bakterier. Men att snus skulle leda till bättre tänder är en myt. 

– Snusare vill gärna försvara sig med att de hört att snus är antibakteriellt och att risken för karies är mindre, säger Anna Wraxe.

Hon kan ofta se direkt om det är en snusare som ligger i tandläkarstolen. Tänder blir missfärgare och tandköttet kryper uppåt och blottlägger rötterna. 

– Det som är viktigt att förstå är att när tandköttet drar sig uppåt försvinner också benet, tandens fäste, och är det riktigt illa kan tanden till och med bli lös. 

Hur mycket risken för cancer i munhålan ökar är ständigt omdebatterat, men att det är större risk att drabbas om du snusar är säkert. 


”Hård träning kan ge sämre tänder”

SANT. Enligt en tidigare teorin är mellanmål och sportdrycker boven som gör att idrottare kan dras med dåliga tänder, men enligt en studie som publicerades förra året kan förklaringen snarare ligga i att idrottare får torr mun. Salivproduktionen minskade hos de 35 triatleter som ingick i studien oavsett hur mycket vatten de drack.  

– Vatten kan inte ersätta saliven och dess goda egenskaper, säger Anna Wraxe.

Mindre salivproduktion gör också tänderna mer utsatta för socker och syra så teorin med sportdrycker kanske ändå inte är helt fel. Att bita ihop brukar vara positivt i sportsammanhang – men inte nödvändigtvis för dina tänder. Tänderna ska bara vara sammanbitna när man tuggar, menar Anna Wraxe.

– Om man tränar och samtidigt biter ihop kraftigt med käkarna brukar jag rekommendera att man har ett munskydd.


”Det är bra när det blöder när du använder tandtråd.”

FALSKT. Att det på något sätt skulle vara ett friskhetstecken att det blöder i tandköttet när man trådar kunde inte vara mer fel. Blödningen kan bero på att man har ett inflammerat tandkött, det som tandläkare kallar gingivit och kan vara ett förstadie till tandlossning.

– Många tycker att det är okej att det blöder lite, men man skulle ju inte acceptera att det blöder hela tiden från till exempel ett sår på armen, säger Anna Wraxe.

Om du använder tandtråd regelbundet kommer blödningarna att minska – förutsatt att du inte använder tandtråden fel. En annan orsak till blödande tandkött är nämligen att du trådar för våldsamt och går ner för hårt mellan tänderna.


”Borsta inte tänderna efter du druckit juice eller vin.”

SANT. Båda tandläkarna bekräftar att frukt och fruktjuice (som ju även vin är) luckrar upp emaljen i tänderna. Om du borstar direkt kan du skada emaljen, vilket kan leda till en rad tandproblem på sikt.

– Det här problemet blir allt vanligare och man ser ofta skador från syrapåverkan på patienternas tänder, säger Anna Wraxe. 

Tumregeln är att inte äta eller dricka något syrligt en timme innan du borstar tänderna. Vatten efter vinet är inte bara bra för vätskebalansen, utan sköljer också bort de frätande ämnena. 


”Mjuk tandborste är bäst”

SANT. Känslan kan vara att en hårdare borste skrubbar rent bättre, men tandläkare rekommenderar oftast en mjuk borste. De tandläkare Metro talat med är inget undantag. Om du inte får rent med mjuk borste kanske du borstar fel. 

– Tandborsten ska ha kontakt med tandköttet och röras i små rörelser, säger Susanne Smedberg. 

Hon tipsar också om att ha ett system för i vilken ordning du borstar tänderna, till exempel börjar med vänster överkäke och fortsätta med vänster underkäke, så att du inte missar någon yta. 

Många borstar med långa drag, men om du använder små gnuggande rörelser når stråna bättre in i alla små utrymmen, menar Anna Wraxe. 


”En dyrare tandkräm är bättre än en billig”

FALSKT. Här är tandläkarna överens om en sak. Förutom när det gäller specialtandkrämer för till exempel ilande tänder är det bara en sak du ska titta på – fluirinnehållet.

– Titta på det finstilta och välj en tandkräm som innehåller 1450 ppm (miljondelar reds. anm) fluor. Det är absolut tillräckligt för de flesta, säger Susanne Smedberg. 

Att du använder rätt mängd tandkräm är också viktigt. Två centimeter tandkräm – alltså så mycket du kan balansera på en normal tandborste – är en bra mängd.

På senare tid har fluor omskrivits som skadligt på bloggar och sajter på nätet, vilket har lett till att fler valt fluorfri tandkräm. Metro skrev nyligen om en mamma som gav sin ettåring fluorfri tandkräm. Det slutade med att barnet tappade åtta tänder.

– Jag har haft flera renlevnadsmänniskor som patienter som plötsligt fått mängder av karies på grund av att de valt bort tandkräm med fluor, säger Anna Wraxe. 

Hon varnar också för att köpa tandkräm på billighetskedjorna. Även om det är märken du känner igen kan tandkrämen vara importerad från andra länder som inte alls har samma krav på innehåll.