Studie om dialekter

Martin Persson, doktorand vid Stockholms universitet, arbetar med en avhandling om hur de svenska dialekterna slipas bort.

Han har studerat anteckningar om hur ord uttalades på olika dialekter i början av 1900-talet. Uttalen har jämfört med inspelningar som samlats i Swedia 2000 — ett projekt med syfte att dokumentera mer än hundra svenska dialekter.

Fokuset är två sydsvenska dialekter — från Göinge och Österlen.

Avhandlingen väntas bli färdig någon gång under 2015.

Källa: Martin Persson

I djupa arkiv gräver fonologen Martin Persson. Han letar efter beskrivningar av hur ord uttalades i början av 1900-talet. Främst på två skånska dialekter — från Göinge och Österlen. Uttalen på ett gäng ord jämförs med moderna ljudinspelningar. Snart blir det en avhandling.

- Jag har jämfört vad som bytts ut i orden och vilka byggklossar som är kvar, säger Martin Persson vid Stockholms universitet.

Reig - rik

"Råjb" sade kanske en scout i Göinge på 30-talet. "Råjb" motsvarar nämligen dagens "rep".

Ett annat skorrande exempel från 30-talet:

"Reig" sade man kanske om en förmögen person. I dag säger de flesta "rik" på standardsvenska.

- Det är intressant att se vad som blir kvar av orden. Generellt behåller man bara de byggklossar som inte avviker för mycket från rikssvenskan, säger Martin Persson.

Titta närmare på exemplet "reig":

- Här har vi tre ljud som är "konstiga" ur ett standarsvenskt perspektiv. R:et är skorrande, I:et uttalas som diftong och där många förväntar sig ett K finns ett G.

- I dag har den sydskånska dialekten kvar det skorrande R:et och diftongen i ordet "rik". Man kan säga att det är rätt byggklossar med fel färg eftersom det finns några avvikelser i uttalet. Det spelar alltså ingen roll att färgen är fel. G är däremot inte alls är samma byggkloss som K och därför "måste" den delen av ordet bytas ut.

Alla drabbas

Sydsvenska dialekter är inget undantag. Dialekter i hela landet är på väg att slipas bort. Utvecklingen har pågått sedan andra världskriget.

- Det beror på att folk flyttar i större utsträckning och har en högre utbildning jämfört med tidigare. Tv och radio spelar också roll.

Helt döda dialekter tror han inte på.

- Lokalfärgen kommer rimligen att överleva. Men däremot ser vi nog inte så stora skillnader i ordets uppbyggnad.

Många i Sverige hade "tjocka" L en gång i tiden. Inte lika många numera. Som exempel påminner Persson om ramsan "Skvallerbytta bing-bong, går i alla gålar, slickar alla skålar". Nej, faktiskt inget nödrim här inte.

- "SkåL" lever kvar i viss utsträckning eftersom den går att identifiera med standardsvenskans byggkloss. Men "gåL" liknar inte alls "gård" och har därför bytts ut.

- Som barn funderade jag på om det skulle rimma eller inte. Nu vet jag svaret.