Fakta: Tidsstudie

Den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården Cecilia Grefve har gjort en mätning av socialsekreterarnas arbetstid.

Mätningen visar att utredande socialsekreterare endast lägger två procent, cirka tio minuter, av arbetstiden på direkta möten med barn och unga.

Lika lite tid ägnas åt utvecklingsarbete.

35 procent av arbetstiden läggs på kvalificerat utredningsarbete, medan 11 procent är ren administration som skulle kunna utföras av mindre kvalificerad personal.

Undersökningen har genomförts i 51 kommuner med 1 302 socionomer under 6 500 dagar.

Källa: Nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården

Utredande socialsekreterare som arbetar med barn och unga lägger mindre än tio minuter om dagen åt direkta möten med dessa. Det motsvarar endast två procent av deras arbetstid, enligt en tidsstudie som genomförts av den nationella samordnaren för sociala barn- och ungdomsvården Cecilia Grefve.

Regeringen ser allvarligt på resultatet.

– Det har varit väl känt att det funnits brister inom den sociala barn- och ungdomsvården, men det är klart att de här siffrorna är alarmerande och djupt oroande, säger Åsa Regnér (S), minister för socialtjänsten, till TT.

Ärliga svar

Följderna för de barn och unga som behöver socialtjänstens hjälp kan bli förödande, säger Sandra Patel Seropian, chef för påverkansarbete på barnrättsorganisationen Maskrosbarn.

– Barn och unga vill ha tid för att få förtroende för den här nya människan som de inte känner, och skapa någon form av relation så att de kan vara ärliga. Och de där ärliga svaren är avgörande för att socialtjänsten faktiskt ska kunna hjälpa barnen, så tiden är enormt viktig, säger hon.

Det här är barn och unga som redan kan ha svårt att lita på vuxna, påpekar hon.

– Många gånger har det kommit anmälan på anmälan på anmälan, vi möter många där det varit 13–14 anmälningar, och ingenting har gjorts för man har inte fått ungdomarnas ärliga svar och berättelser. Konsekvensen blir att de får fortsätta att leva i en utsatt livssituation, säger Sandra Patel Seropian.

Systemförändring

Åsa Regnér avsätter nu 4,3 miljoner kronor för att socialtjänsten ska hitta nya sätt att arbeta och på så sätt frigöra tid till att prata med barnen. Men socialtjänsten måste också bli en attraktiv arbetsplats.

– Man ska känna att här kommer min kompetens tillrätta, här kan jag verkligen stödja de här barnen som jag hade tänkt när jag utbildade mig. Det gör man tror jag både med ekonomiska resurser men också genom att få fram kunskap om vad vi faktiskt behöver förändra, säger Åsa Regnér.

Sandra Patel Seropian anser att en systemförändring måste till.

– Man behöver gå tillbaka till grunden och verkligen betona vikten av mötet. Det är grunden för allt, annars spelar ju dokumentation och det andra inte någon roll, säger hon.