Mormor gick inte och köpte en hel kasse nya blusar till lördagsdansen. Hon sparade och köpte en enda perfekt. På samma sätt kommer vi att resonera framöver.

I finanskrisen strävar vi inte längre framåt – utan tillbaka, enligt experterna. Vi bakar sju sorters kakor och skippar gymmaskinen för en hederlig söndagspromenad.
– Intresset ökar för allt i samhället som skapar stabilitet – institutioner, som kyrkan, och familjen, säger Charlotta Levay, krönikör och ekonomiforskare vid Lunds universitet.

Förändring har länge ansetts ha ett värde i sig.
– Men när vi upplever en ekonomisk kris ändras det och vi vill förvara i stället. Vi inser att det vi sett som stabilt inte längre är så stabilt, säger hon.

Undersökningar visar också att krisen innebär ”buy less – spend more”.
– Man spenderar mer eftertänksamt så att man får mer valuta för pengarna, säger Henry Montgomery, professor i ekonomisk psykologi.

Vi köper hellre hem vin från Systembolaget än går på krogen. Eller handlar ett enda dyrt – men klassiskt och möjligen second hand– klädesplagg, enligt designern Camilla Thulin.
– Man har inte råd att byta trosfärg efter modet längre, säger hon.
Det sägs att kjollängden avslöjar hur konjunkturen ser ut. Efter börskraschen 1929 åkte kjollängden ner och urringningen minskade och det kommer vi att se igen. I en kris måste vi börja bli ansvarsfulla och det syns i modet.
– Vi vill tillbaka till en punkt där vi känner igen varandra, säger Thulin. 

Även politiskt blir vi old school nu. Länge har partierna haft svårt att locka medlemmar, men enligt färska siffror växer nu partiernas ungdomsförbund.
– Trendbrotten kommer när det blir kris. Människor känner att nu måste man göra någonting, säger Jan Olsson, professor i statsvetenskap vid Örebro universitet.
– Det har varit inne med marknad, snabba pengar, ett helautomatiskt samhälle där man inte behövt engagera sig politiskt.

Men det har blivit tydligt för svensken att det går att förändra genom politik.
– Man ser att marknaden inte fixar allt.

... och maten ser ut som mat

GRUNDIDÉ. I högkonjunkturen har kockarna tävlat om vem som kan göra den krångligaste maten. Det har reducerats och konfiterats.
– Vi har brottats med så mycket nytt. Nu vill vi hitta tillbaka till grund-idén, få ett lugn, säger kocken Danyel Couet, som driver bland annat restaurang Fredsgatan 12, som i vår inreder ett av krogens rum som ett finrum hämtat från en Östermalmsdams våning.

Han tror att svensken i dessa tider vill att mat ska se ut som mat och smaka som man tror att det ska smaka.
– Det ska vara rakare. Serverar jag morot ska jag inte göra en puré som jag täcker av en gelé – utan det ska vara just en morot.