Samarbetsorganisationen IEA, med huvudkontor i Holland, ansvarar för de globala kunskapsmätningarna Timss och Timss Advanced. Och IEA:s högste chef, tysken Dirk Hastedt, tycker att Skolsverige kan vara nöjt i dag, när de senaste Timss-resultaten består av uppåtgående kurvor.

– Ja, det ser definitivt ut som att Sverige utvecklas i rätt riktning, säger Dirk Hastedt till TT.

Han bedömer att utvecklingen kommer att hålla i sig.

– Den information vi har talar för att resultaten borde fortsätta att stiga framöver.

Utbildning skattas högt

Han syftar på att åttondeklassarna nu vänt den dalande kurvan och – framför allt – att fjärdeklassarna fått lite högre poäng för tredje gången i rad. Men orsaken till trendbrottet vill han inte försöka ringa in. Hans roll är snarare att beskriva övergripande trender i de 60-talet medverkande länderna.

Men om de östasiatiska ländernas smått otroliga resultat säger han ändå:

– Jag tror att en förklaring är att utbildning skattas så högt i dessa länder. Ett belysande exempel är Korea, där närliggande vägar stängs av under skolornas slutprov så att eleverna inte ska störas. Vi vet också att många föräldrar investerar i sina barns utbildning i form av extralektioner. Det finns säkert också förklaringar i hur undervisningen läggs upp och hur lärarna arbetar.

Bättre lärare

Dirk Hastedt konstaterar att resultatutvecklingen under de 20 år som Timss använts har varit övervägande positiv. Det finns flera skäl till det:

– Det är ingen tillfällighet. Läroplaner och kursplaner har omarbetats i många länder. En annan viktig faktor är lärarna. I en majoritet av länderna har kraven på blivande lärare höjts. Det betyder att vi har mer kvalificerade lärare i dag än för 20 år sedan. En annan positiv förändring är att eleverna känner sig tryggare i skolan i dag än för 20 år sedan, och vi vet att trygghet är kopplat till goda studieresultat, säger Dirk Hastedt.

Han pekar också på en annan viktig trend: De förbättrade resultaten har inte skett på bekostnad av ökade skillnader mellan elevgrupper.

– Under de senaste 20 åren har förbättringarna skett bland såväl de bäst presterande som de svagast presterande, säger IEA-chefen.

Kommit ikapp

Som far till tre flickor glädjer han sig också åt en annan global trend: tjejerna hämtar in på pojkarna.

– I Timss 1995 presterade flickorna sämre än pojkarna, men nu ser vi att de kommit ikapp i de flesta länder. Men igen: I slutet av gymnasiet är pojkarna i majoritet och presterar bättre än flickorna. Det är naturligtvis inte bra och något man bör arbeta vidare med, säger Dirk Hastedt.

Det kan tilläggas att även i Sverige presterade killarna bättre än tjejerna i Timss Advanced.

Dirk Hastedt hoppas att Timss-resultaten ska komma till användning i respektive land. Det finns en uppsjö av information att hämta, understryker han.

– Det är lätt att få intrycket att Timss är en tävling, men syftet är att sprida kunskap, ge länderna verktyg att förbättra sina utbildningssystem.