Bakgrund: Flyktingkrisen

2011: Konflikten som leder till inbördeskriget i Syrien inleds. Konflikten startar efter lokala missnöjesyttringar som inledningsvis gäller krav på demokratisering och ett slut på Assadregimens 40-åriga envälde.

2015: Mängder på flykt. Flyktingströmmen mot Europa ökar. Många flyr från Afghanistan och Irak men den absolut största gruppen kommer från inbördeskrigets Syrien. Grannländerna Turkiet, Libanon och Jordanien tar emot mängder av flyktingar. Turkiet närmare två miljoner, Libanon över en miljon och Jordanien cirka 600 000.

2015 April: Tusentals flyktingar försöker ta sig över Medelhavet för att nå EU. Många förliser i dåliga båtar. Natten mellan den 18 och 19 april omkommer nära 700 människor i den värsta förlisningen hittills.

2015 Sommaren/hösten: Flyktingvågen som drar in över Europa skakar om EU-samarbetet. Flyktingmottagandet i Grekland har sedan en längre tid tillbaka kapsejsat och människor försöker nu ta sig norrut. Framför allt till Tyskland och Norden.

2015 Sensommaren: Tiotusentals människor försöker ta sig genom Ungern på sin väg norrut. På stationen i Budapest samlas tusentals människor i försöken att ta sig vidare. Men Ungern stänger gränsen och gör det olagligt att ta sig över det staket som löper längs gränsen mot Serbien. Många lyckas ändå ta sig vidare till bland annat Österrike och Tyskland.

3 september: Bilderna på den treårige syriske pojken Alan Kurdi, som hittades livlös på stranden, väcker starka reaktioner runt om i världen. Bilderna på pojken blir en symbol för flyktingkrisen.

22 september: EU:s migrationsministrar driver igenom kvotfördelningen av flyktingar. Fyra länder röstar nej: Tjeckien, Slovakien, Ungern och Rumänien.

23 september: Dagen efter beslutet om kvotfördelning enas EU:s ledare om att stärka kontrollen vid unionens gränser. EU:s gränskontrollbyrå Frontex och Europol ska få förstärkning och en miljard euro ska ges till UNHCR och FN:s World Food Program, för att hjälpa flyktingar i läger i Turkiet, Libanon och Jordanien.

Oktober: Efter att Ungern stängt sin gräns mot Serbien försöker allt fler flyktingar ta vägen från Serbien in i Kroatien. Men situationen blir snabbt kaotisk när tusentals flyktingar strömmar in i landet varje dag.

25 oktober: Efter ett möte i Bryssel enas de närmast berörda länderna om ett 17-punktsprogram för att lösa situationen. Vissa av åtgärderna är akuta — som att skicka 400 poliser till Slovenien för att hjälpa till med hanteringen av alla flyktingar. Samtidigt utlovas skydd till alla som kommer.

27 oktober: Hittills har fler än 700 000 människor, främst flyende från oroligheterna i Syrien, Afghanistan och Irak, tagit sig till Europa, uppger FN:s flyktingorgan UNHCR. Fler än 3 000 av dessa tros ha drunknat i Medelhavet.

28 oktober: Österrike meddelar att de vill bromsa flyktingströmmen med ett stängsel vid gränsen mot EU-grannen Slovenien. I Sverige beslutas att polishelikoptrar ska bevaka asylboenden i glesbygden efter den senaste tidens bränder. Inrikesminister Anders Ygeman kallar attentaten för "ynkliga och avskyvärda".

4 november: Sveriges regering begär av EU-kommissionen att asylsökande ska fördelas härifrån till andra EU-länder. "Den nuvarande situationen är inte hållbar", säger statsminister Stefan Löfven (S).

5 november: Sverige kan inte längre garantera boenden till alla flyktingar, varnar migrationsminister Morgan Johansson (S) med hopp om en "dämpande effekt". Han tycker att asylsökande i Tyskland, även om de bor i tält, ska fundera noga på om de bör försöka ta sig till Sverige.

9 november: M kräver flyktingstopp. Moderaterna kräver att en stor del av de asylsökande avvisas direkt vid Sveriges gräns. Samtidigt, vid migrationsminister mötet i Bryssel, söker Sverige stöd för att få fler EU-länder att hjälpa till i flyktingkrisen.

11 november: Sverige inför tillfälliga gränskontroller. Kontrollerna ska börja gälla den 12 november klockan 12.

Fakta: Många döda

Hittills i år har 3 120 människor rapporterats döda eller saknade på Medelhavet, enligt siffror från IOM. Det är långt fler än under samma period förra året, då 1 971 personer dog på Medelhavet. För hela förra året landade antalet på över 3 700 personer.

Samtidigt har drygt 260 000 i år lyckats ta sig till Europa, varav de allra flesta över havet. Att åka med båt till Italien har återigen blivit vanligare, sedan den så kallade Balkan-rutten stängts. Förra veckan kom 80 procent av de migranter och flyktingar som anlände till Europa till Italien.

Moustafa Jano hade redan rest med familjen från syriska Aleppo till norra Irak, när han för mindre än ett år sedan ensam tog vägen via Turkiet och över Medelhavet till Grekland. Han berättar att de var runt 55 personer i den överfulla gummibåten.

– Den började fyllas med vatten och motorn slutade fungera mitt ute på havet, för att vi var för många. Vi dog nästan, det är ett hemskt minne.

Han kan inte simma och tackade Gud när en seglare efter flera timmar på havet räddade dem. Att ta med sin gravida fru och två barn på resan var inte ett alternativ.

– Innan jag bestämde mig hade jag hört om många som drunknat på resan, så jag var jätterädd. Men ibland riskerar man allt för att kunna ge dem (familjen) ett nytt liv. Jag vill ge dem hopp och att vi ska kunna leva i fred, säger han.

Fler döda – färre rubriker

Mer än 3 000 flyktingar och migranter har omkommit på Medelhavet i år, enligt den internationella organisationen för migration, IOM. Under samma period förra året var siffran 1 971, alltså betydligt lägre. Ändå är tragedin långt ifrån lika uppmärksammad som för ett år sedan.

– Man glömmer bort att se till de mänskliga ödena. Det kommer andra problem in i spelet, som brexit, Trump eller det turkiska kuppförsöket och överväldigar flödet av nyheter, säger Mats Karlsson, direktör vid Utrikespolitiska institutet.

Bara de senaste tio dagarna har 120 kroppar spolats upp längs Libyens kust. Att åka med båt till Italien har återigen blivit vanligare, sedan den så kallade Balkan-rutten stängts. Förra veckan kom 80 procent av de migranter och flyktingar som anlände till Europa till Italien. Karlsson tycker det är helt uppenbart att EU saknar en gemensam, tydlig strategi för hur flyktingkrisen ska hanteras.

– Det liberala öppna Europa som låg till grund för alla fördrag är hotat i dag av länder som Ungern och Polen, det katastrofala med brexit och de nationalpopulistiska rörelser som finns i många länder.

Minskade intäkter

Läkare utan gränser ökade sin insamling med nästan 50 procent under förra årets tredje kvartal, när medierna var fulla av berättelser från Medelhavet. Nivåerna höll sig betydligt över de normala under hela vintern.

– Intresset höll i sig till februari-mars. Sedan har vår insamling återgått till det normala, säger Katharina Ervanius, tillförordnad insamlingschef.

Hon påpekar att de fortsätter sitt arbete och är på plats på samma ställen som tidigare.

– Det vi ser är att mediebevakningen har minskat och den hänger samman med att vi också får minskade intäkter, säger Ervanius.

Även Röda korset såg ett stort uppsving under hösten, men Malin Barnö, tillförordnad insamlingschef, tycker att engagemanget finns kvar.

– Hösten var ju extrem så till vida att det blev sådan medie-hajp på själva frågan, men jag skulle säga att det fortfarande finns ett stort engagemang. Många kanske startade sitt engagemang då men håller fortfarande i det, säger hon.