Den bara tio veckor gamla grekiska koallitionsregeringen står inför den tuffa uppgiften att göra gigantiska nedskärningar. Bland annat finns rapporter om förslag på att sänka alla offentliganställdas löner, dra in stöd till handikappade och sänka pensioner. Så många som 40 000 offentliganställda kan även plockas ut i en arbetskraftsreserv som enbart får 70 procent av lönen.
– Allt vi vill ha är lite luft att andas för att få i gång ekonomin och öka statens intäkter, vädjar Greklands premiärminister Antonis Samarasi en intervju med den tyska tidningen Bild.

Två veckor har Samaras på sig innan eurozonens finansministrars nästa möte, och då avgörs förmodligen om villkoren kan förändras. Men redan i dag möter Samaras Jean-Claude Juncker, ordförande bland eurozonens finansministrar i ett möte där han vädjar om uppskov med nedskärningar. I slutet av veckan träffar han sedan de vars regeringar står för merparten av pengarna till landets stödlån, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Francois Hollande, som antas bli svårflörtade.

För oss i Sverige har effekten av eurokrisen ännu inte slagit så hårt som många bedömare trodde på förhand.
– Anta att det inte hade varit kris i Europa. Då hade vi ändå gått in i en lågkonjunktur nu. För rent matematiskt är det dags för det. Men lågkonjunkturen har ännu inte riktigt kommit, säger Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. 

I takt med krisen i Europa har den svenska kronan stärkts mot euron. Om den utvecklingen fortsätter på grund av att krisen inte mildras finns risk att påverkan blir större på den svenska ekonomin.
– Om hela euroområdet går dåligt, eller om euron faller, vilket den gör på grund av krisen så blir det dyrt att köpa svenska varor. Då förlorar vi exportmarknader när européerna inte har råd att köpa svenska varor, säger Mats Persson.

Euro-samarbetets framtid – här är höstens viktigaste datum

6 september – Europeiska centralbanken (ECB) lägger fram ny prognos, beslutar om styrränta och plan för stödköp av obligationer från krishärdar.

11 september – EU-kommissionen lägger fram förslag om en europeisk bankunion.

12 september – Tysklands författningsdomstol avgör om eurozonens stödfond ESM och euroländernas finanspakt är juridiskt acceptabla. Nederländerna håller nyval.

14 september – Eurozonens finansministrar träffas för att diskutera åtgärder för att hjälpa Cypern, Grekland, Spanien och andra akuta problem. Beslutsunderlag om Grekland väntas komma.

12–14 oktober – Internationella valutafonden (IMF), som är en del av den såkallade trojkan som har stor makt över ekonomiska åtgärder, har årsmöte i Tokyo.

3–5 december – Eurozonens finansministrar träffas. Tyska kristdemokraterna CDU, förbundskansler Angela Merkels parti, har partikonvent och EU:s finansministrar träffas.