Fakta: Huvudpunkter i Trumps tal

Om Republikanernas Donald Trump blir vald till USA:s president lovar han flera åtgärder rörande migration och invandring.

En gränsmur mot Mexiko ska byggas.

Antalet immigrations- och tulltjänstemän ska tredubblas.

Nolltolerans mot kriminella papperslösa migranter, dessa ska deporteras omedelbart av en specialstyrka. Dessutom ska papperslösa invandrare kartläggas.

USA kommer inte att ge visum till medborgare från länder "där adekvata kontroller inte sker". Invandring från vissa områden eller länder ska helt stoppas (med särskilt fokus på Syrien och Libyen).

"Ideologisk certifiering" för invandrare som försöker komma in i USA ska införas.

Papperslösa migranter som lever i USA kan inte ansöka om medborgarskap utan måste återvända till sina hemländer och ansöka om att komma tillbaka till USA på laglig väg. Demokraten Barak Obamas presidentdekret, som förordar en väg till medborgarskap för främst unga papperslösa, ska rivas upp.

Bakgrund: Republikanernas Donald Trump

Född 1946 i Queens i New York. Har en ekonomexamen med inriktning på fastigheter från University of Pennsylvania. Har byggt ett fastighetsimperium med fokus på bland annat hotell.

Kontroversiell miljardär och tv-personlighet (bland annat i dokusåpan "The Apprentice"). Äger golfbanor och medieproduktionsbolag.

Fembarnspappa som är inne på sitt tredje äktenskap. Har varit gift med slovensk-amerikanska Melania Trump sedan 2005.

Offentliggjorde sin satsning på Vita huset i juni i fjol. Utsågs till presidentkandidat på Republikanernas konvent i Ohio. Har skapat rubriker genom sina kontroversiella uttalanden, har bland annat kallat mexikaner för "brottslingar och våldtäktsmän" samt föreslagit ett tillfälligt inreseförbud för muslimer.

Säger sig ha omfattande idéer för USA:s ekonomi och arbetsmarknad. Vill bygga en mur mot Mexiko för att få bukt med illegal invandring. Vill skydda rätten att bära vapen.

– Det här valet är vår sista chans att säkra gränsen, stoppa olaglig invandring och reformera våra lagar så att era liv blir bättre, ropade Trump – och fick svar av entusiastiska talkörer på valmötet i Phoenix i Arizona.

Borta var de senaste veckornas mer försonliga uttalanden om en "humanitär" migrationspolitik, som fått bedömare att ifrågasätta om den republikanske presidentkandidaten verkligen är en hök. Trump underströk att det inte finns någon väg till amnesti för de cirka 11 miljoner papperslösa migranter som lever i skuggorna i det amerikanska samhället.

Han lade fram en tiopunktsplan för att stoppa människor från att korsa gränsen olagligt och lovade utreda vilka regioner och länder som invandring helt ska stoppas från (bland dem Syrien och Libyen). Trump tog också upp familjemedlemmar till personer som dödats av papperslösa invandrare på scenen.

Avgörande väljare

– Det var tydligt att talet var riktat mot arga, vita väljare. Att få dem att gå och rösta är avgörande om Trump ska ha en chans att nå Vita huset, konstaterar Ian Higham, USA-kännare och statsvetare vid Stockholms universitet.

– Det här är ett sätt att försäkra dem om att han faktiskt har en politisk plan, kött på benen. Även de trognaste Trumpanhängarna måste ha märkt att det inte finns särskilt mycket substans på hans hemsida.

I talet återupprepade Trump sitt löfte att skapa en "deporteringsstyrka", men betonade att den ska utvisa kriminella migranter. Han höll sig ifrån tidigare utfästelser om att massdeportera alla 11 miljoner, vilket skapade frågetecken i medier. Amerikanen Higham, som varit aktiv inom Demokraterna, säger att det kan finnas politiska skäl till det.

– Många republikaner i kongressen kommer från vågmästardistrikt med stora spansktalande befolkningar. Dessutom är det helt orealistiskt att deportera så många, säger han.

Tekniskt sett är strategin dock inte olik president Barack Obamas. Den sittande regeringen förordar deportering av kriminella och har deporterat fler än tidigare USA-styren.

Svårt i kongress

Hur realistiskt är det då att Trump kan leva upp till sina vallöften? Inom ramarna för presidentämbetets makt kan ganska omfattande beslut rörande deporteringar och visumregler fattas. Annat är det med nya insatsstyrkor och byggprojekt.

– Det kostar pengar, budgetfrågor måste gå igenom kongressen och där lär han få det svårt, säger Higham.

– Muren mot Mexiko är beräknad att kosta minst 170 miljarder kronor. Och vad Trump än säger kan han inte tvinga ett annat land att betala.

Vad som egentligen sades om just muren vid Trumps överraskande möte med Mexikos president Enrique Peña Nieto kort före talet har också blivit en snackis. Där Trumpkampanjen hävdar att inga förhandlingar hölls och notan inte diskuterades sade Peña Nieto att han i början av talet klargjort att Mexiko inte tänker betala för någon mur.