Fakta: USA:s högsta domstol

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (Högsta domstolen, HD). Tanken, beskriven i USA:s grundlag från 1789, är att de tre ska kontrollera varandra.

Presidenten är både stats- och regeringschef samt överbefälhavare för militären – och utser HD:s domare.

Kongressen (senaten och representanthuset) stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän.

HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Källa: USA:s konstitution

Fakta: USA:s HD-ledamöter

Högsta domstolen ska ha nio domare, men har för närvarande en plats vakant eftersom senaten vägrat att godkänna Merrick Garland, som president Barack Obama utsåg sedan den konservative domaren Antonin Scalia avled i februari.

Anthony Kennedy, 80 år, utsedd av Ronald Reagan, tillträdde 1988.

Clarence Thomas, 68 år, utsedd av George H W Bush, tillträdde 1991.

Ruth Bader Ginsburg, 83 år, utsedd av Bill Clinton, tillträdde 1993.

Stephen Breyer, 78 år, utsedd av Bill Clinton, tillträdde 1994.

John Roberts (chefsdomare), 61 år, utsedd av George W Bush, tillträdde 2005.

Samuel Alito, 66 år, utsedd av George W Bush, tillträdde 2006.

Sonia Sotomayor, 62 år, utsedd av Barack Obama, tillträdde 2009.

Elena Kagan, 56 år, utsedd av Barack Obama, tillträdde 2010.

Domarna utses på livstid men kan avgå av åldersskäl eller sjukdom.

I februari avled plötsligt den ärkekonservative HD-domaren Antonin Scalia. President Barack Obama nominerade i mars Merrick Garland som ersättare, men den republikanska majoriteten i senaten har vägrat att godkänna honom.

Därför har HD för tillfället bara åtta domare mot normalt nio. Fyra anses vara konservativa, fyra liberala.

Formellt skulle Obama kunna få in Garland i HD genom en tillfällig utnämning ("recess appointment") men det scenariot är för politiskt utmanande och därmed osannolikt, bedömer Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Strid om abort

Den 20 januari svär Trump presidenteden och blir beslutsfähig.

– Det här med HD är en av de första frågorna som den nye presidenten kommer att ta ställning till, säger Erik Åsard till TT.

I en intervju med CBS "60 Minutes" lovar Trump att utse HD-domare som är abortmotståndare och vapenrättsförespråkare.

– Men frågan är om han vill ha en pro life-domare som också är med på att ändra beslutet från 70-talet om aborträtten. Det skulle bli en jäkla strid om det, säger Erik Åsard.

Viktig valfråga

I CBS-intervjun gjorde Trump också klart att han inte tänker försöka ändra HD-utslaget att samkönade äktenskap är lagliga. Det är inte längre en lika kontroversiell fråga, medan motståndet mot abort fortfarande sitter djupare i stora delar av den amerikanska folksjälen.

Trump lade fram i valrörelsen fram en lista över tänkbara HD-domare. De konservativa namnen togs emot mycket positivt av republikaner.

En dryg femtedel av dem som svarade i CNN:s vallokalsundersökning ansåg att HD-utnämningar var den viktigaste valfrågan.

– Många republikaner som inte gillade Trump nämnde vikten av att få en president som utser konservativa domare, konstaterar Erik Åsard.

Gamla domare

HD-domarna utnämns på livstid men kan avgå av åldersskäl eller sjukdom. I dag finns tre domare som är 83, 80 respektive 78 år.

Förutom att fylla vakansen efter Scalia kan Trump mycket väl få tillfälle att utnämna fler domare under sin mandatperiod.

– Förstärks den konservativa majoriteten med ytterligare en utnämning får det väldig stor inverkan beroende på att HD tar upp beslut som får nationell räckvidd med samma ställning som lagar, säger Erik Åsard.

Kontentan är att Trumps tid vid makten kan påverka HD-beslut och tolkningar av konstitutionen under flera decennier.